Såg på Ingrids blogg http://igurt.bloggagratis.se/ att Ingmar Bergman avlidit. Det var nästan en chock. Så tomt och ledsamt det känns. Först Povel, Lars Forsell och nu Bergman. Parnassens stora har fallit tätt i sommar.IB kommer hem hit till sin och hustru Ingrids grav. Gravstenen är lagd sedan minst tio år. Bara dödsåret skulle fyllas i. Jag går förbi den nästan varje dag. Mäster hade tänkt ut den sista iscensättningen i minsta detalj. Tack för allt.

Det här är Algot, min 2-åriga ponny. Stor och ståtlig har han vuxit till sig på hingstbetet. Vi skulle prova ut hans nya träns. Hade med 3 olika + ett körhuvudlag med skygglappar och droppe i pannan. Efter omfattande provande och puzzlande av diverse delar, så har nu Algot ett fint och passande körhuvudlag. Fattas bara en Aachen nosgrimma storlek ponny. Algots mule är så bred så de vi har är för små. Det låg ett plocke-pinn-spel av lösa delar på backen, men med Carolas hjälp gick det att få ihop vad som passar tillsammans. Algot stod snällt och tålmodigt stilla fasty han måste ha blivit nupen i skinnet och dragen i öronen otaliga gånger. Skrapade bara med fötterna litegrann när det blev för långrandigt. Goa gubben!

Yours Truly är ensam hemma med barnen... dvs våra djur. Iofs är det toppen, då kan man sätta igång med riktigt joxigt skitgöra, som man annars går och drar sig för.











Husfadern är på kattutställning med Marina och Felix, vgs-kamraterna är på utställning de med.











Har hittills sanerat 4 burskåp, marsisarna som bor där sitter på doftande rent spån och mumsar hö. Det här är ett förfärligt svettigt och dammigt herkulersarbete, men fantastiskt skönt att få gjort. Känner mig förtjänt av en jättepilsner! Två stora och en liten golvbur kvar och sen... middag förslagsvis. Den får intagas i splendid isolation. Kattutställningar är långrandiga historier, så jag får kalasa för mig själv.





















Grilloset ligger som en lützendimma över grannskapet. Familjen Mys på en sidan har partaj och spelar hög musik. I modernt umgängesliv är utegrill, skrikbrännboll, bergsprängare samt obegränsade mängder lådvin oundgängliga beståndsdelar. All glädje utan sprit är konstlad glädje. Verkar det som. Hästarna står och håller hovarna för öronen. Helt OK för mig faktiskt. There are however some consolations; skötaren av musikmaskinen har åtminstone decent smak. Det kunde ju vara Christer Sjögräs eller liknande som marterat mitt fragila ego. Just nu dånar Pogues "A Pair of Brown Eyes" ut över nejden.











Var och hälsade på shettishingsten Algot. Har inte så lite dåligt samvete då jag tycker att han blivit lite försummad, haft fullt upp här hemma. Algot mår dock prima, har vuxit ut något enormt. Han ser gigantisk ut mot de små stona. Samma mysiga och stiliga kille. Nu ska det bli andra bullar av! Han går på hingstbete och har det toppen. När han kommer hem ska vi ta itu med körningen igen. Måste skaffa nytt träns och bett, Algot har vuxit ur de gamla grejorna. Ska ta en bild för att visa les blogs hur tjusig han blivit!











-











Felix ringde från kattutställningen. Marinas perser Ormeryds Emma har blivit Best in Show! Vad var det jag sa! Tyckte hon blivit såå fin! Grattis!





--





kl 23.15 Husfadern hemma, vi har avnjutit en kontemplativ kopp te, wienerbröd (visst låter vi patetiska?) samt Midsomer mord, som Marina omtänksamt skickat med till mor. Tack så mycket!





Grannarnas festglädje når nya höjder. John Fogerty spelas för fulla muggar. Vråål! Även tvärs över ängen i sommarstugeområdet är det tjofadderittan. Skrål! Hi hi... Skrään...Tog in hästarna i stallet så de har en sportslig chans att sova. Någon nationell festdag idag? Har jag missat något? För mig får medmänskligheten gärna festa så ögonen blöder. Bara de inte skjuter raketer så kan folk i stort sett bete sig hur dom vill.



--

29.7 Stor-Skrävlo Marina (fniss & ti-hi) meddelade att Emma blev slagen av en annan katt om BIS på söndagens utställning. Lät inte särskilt ledsen för det. Någon måtta får det väl vara på lagerkransarna... Men ozelotmössan från Kvarngränd fick iaf cert, så nu behöver hon ytterligare 3 sådana, så kan hon tituleras Grand & Int Ch Ormeryds Emma. Än så länge är Marinas 18 månaders värstingskatt "bara" Internationell Champion. Vissa rör sig i de högre environgerna. Grattis & stor kram från mamma och pappa!

...en liten häst, Viola!
samt:
* ett städat hus
* betalda räkningar
* en snäll familj
* fina och friska djur
* goda vänner

Counting my blessings:Lyckos mig!

Minishettisfölet Viola, 23 dagar idag! Hon växer och frodas, är vackert tecknad svart/vit skäck, har tom rutiga hovar! Viola har ett underbart feminint huvud, ögonfransar a la Dietrich och är det sötaste som trippat runt på vår gård. Stora framsteg noteras även i den andliga utvecklingen! Viola kan: ta mat ur handen, äta ur egen liten hink (liite havrekross, rivna morötter), komma på inkallning (dvs mamma Voice kommer som ett skott och då följer fölet med, men nån polett ska väl trilla ner?), stå still och bli borstad, lyfta på fötterna, ha på sig sin lilla grimma, "gå i koppel" (nåja). Viola har fått sina första egna prylar; pytteliten handsydd lädergrimma, ställbar i nos o käkrem + ett lätt grimskaft av terylen, allt i vitt. Ett makalöst sött set!




Roligast är att hon vågar göra egna små turer från mamma. Sätter jag mig ner så kommer hon efter en stund för kli och gos.

Som sagt var...

Så här bor våra marsisar. Det är rexhonan Emmicas Kastanj DEW med sina flickungar e Emmicas Valentin, kompisen Ulvus Ulrika DEW samt två små fröknar från Nattsmygarns, Nattsmygarns Nakano self PEW och Nattsmygarns Temari rex DEW. Fina eller hur!

Har huset för Mig Själv. Husfadern har åkt för att umgås med släkt. Dags för Major Houseimprovements. Enligt min spågumma ska man simma lugnt och inte företa sig något avancerat idag. Men lite fix hemma kan väl inte skada he he... Ska iaf göra diverse omflyttningar. Det artar sig! Har iaf hängt upp pojkarnas finrosetter. Källa till inspiration?





---



Har skaffa grejor för filbunkstillverkning. Busenkelt och jättegott! Man värmer 1 l röd mölk obs får inte koka. Häller upp en klutt c:a 1/2-1 dl långfil i varje filbunksskål. På med den ljumma mölken, toppa med tjock grädde. Täck över med tallrikar, plus handduk. Får stå tills filbunken "stannat", tar något dygn beroende på väder. Ställ in i kylskåp. Serveras med ingefära, bär eller annat efter smak. Avbrännes med lättbentyl! (Obs skämt!)



--



Noterat första framgången i Violas socialisering. My little pony... Hon äter numera ur handen. Detta med att få fölungen "tam" visar sig ovanligt svårt. Hon gnäggar ett litet sött "iiii-hii" när hon ser oss. Kommer fram, men inte ända fram och gillar inte att bli infångad. Vem gör det? Experterna säger att jag ska sätta mig ner och hålla fast henne - (tills hon ger sig?). Fungerar inte! När hon var nyfödd var mamma Voice väldigt beskyddande. Det var svårt att komma nära fölet, Voice trängde sig alltid emellan med stor beslutsamhet. Håller på att lista ut något bra sätt att få Viola att förknippa mig med annat än infångning, fasthållning och undersökningar. Mat brukar alltid funka! Nu säger för-stå-sig-påarna att man inte ska mata föl med händerna för då blir de närgångna plågoris och hopplösa att umgås med. Men jag tänker inte sälja Viola, så det spelar ingen roll. Mig får hon gärna vara närgången mot. Hennes mamma har haft så många hem och fått många föl. Hon har mist sin flock många gånger. Det är ett trauma för hästar, som binds känslomässigt till sina bästisar. Voice har varit duktig, burit sina föl och tagit väl hand om dem. Sen har de tagits ifrån henne. Denna hennes sista bebis ska hedersgumman få behålla. Hade jag tänkt.





Vi får se hur det går....




---




PS Det brann i ett gammalt hus på Tullportsgatan i Norrtälje. Polisen undersöker misstänkt mordbrand. Kvack! Det är där jag har mina diamanter!!!! Husfadern spanade och återkom med lugnande besked. Det var ett annat hus som brunnit, inte guldsmedens där diamanterna är för att få nya kläder, dvs infattning. Har vuxit ur den förra. Känner mig lite naken... Nu vill jag ha en Arne Anka-T-shirt (apropos svartvita juveler, se ovan). Nothing else will please me.

Nä, jag är inte riktigt klok... Varför ska man vara det? 62-åriga mormödrar får vara som dom vill, tycker jag.