Vad anser Du om mentalbeskrivning med skott på samma plats som utställning?* Helt OK - lite får dom tåla!   3 %* Hundar måste klara naturliga oljud i dagens samhälle -dessutom skjuts detinte hela tiden.  28 %* Min hund klarar det nog - men inte alla ägare. Jag gillar inte raketerheller...   10 %* Helt förkastligt - utställarna borde får pengarna tillbaka!   36 %* Djurmisshandel! Det ska visas valpar och unga hundar.   23 %Totalt har 100 personer röstat.Omröstningen startade 2009-08-18 12:29Avslutad 2009-08-27 22.00___Och så här säger SKK:Fråga - Någonstans i SKK:s myrstack av regler och praxis har jag sett en uppgift om olämpligt/ej tillåtet att arrangera (gamla) karaktärsprovet (med skott) i samband med utställning.Är det samma sak gällande MH i samband med utställning?SKK/VD: Mig veterligen finns ingen sådan rekommendation ang MH, utan enbart att verksamhet oavsett slag inte ska ske i eller i direkt anslutning till ringen som kan påverka bedömningen.

Det här är Felix - äldst barnbarn till Yours Truly. Felix mor ställer ut perserkatt, så F är van utställningsresenär. Han har även varit med på hundutställningar. Men det här var första gången som det var bara vi.





Men tanke på allt som hände är jag särskilt glad att F var med. Det finns tillfällen i livet då det är en lisa att umgås med lågmälda och balanserade människor...





Dessutom var Felix oumbärlig hjälp med bärande, hundrastning, gott humör, avledande konversation, mobilinställningar, smakråd, tyckare, nickare, gillare, hållandes reda på tider och pinaler... akuta åtgärder...





När vi körde hem stod en bil på tvären vid vägkanten - två äldre personer höll på att försöka baxa den från vägen. Det gick inte så bra...





Felix: Mormor, ska jag inte kuta ut och hjälpa till?





Jag: Jovisst, jag kommer också...





Och med gemensamma krafter blev bilen bortrullad från den farliga belägenheten. Det är typiskt Felix! Gissningsvis var F ganska nöjd med dagen; alla trodde att han var (minst) 16 år och inte 13 & 1/2...





***





Det har framkommit att en del av populasen tyckte att domaren var väl återhållsam med CK - om man nu ska ha någon synpunkt på detta - det tycker inte jag. 18 CK på 49 (vuxna) hundar... Istället måtte väl bedömningen varit i snällaste laget, så vitt det är bekant sågs inga andra än röda band... Och såå fina västgötaspetsar har vi väl inte?





Och så kritikerna:





Valpklass tikar 4-6 mån, Ulvus Odetta Gordon (Ch Westorps Jack Mc Call - Sänningegårdens Gerda Linnea)





"Mkt tilltalande helhet, vackert huvud & uttryck, fina öron. Utm hals, mkt välkroppad för åldern, goda vinklar, mkt bra ben & tassar, fina propoprtioner. Rör sig med god steglängd men kan bli fastare fram."





1 vk 1 vkk Hp 2:a Bästa tikvalp





Öppen klass hanar Ulvus Gunvald Jackson (Ch Westorps Jack Mc Call - Ulvus Minna)





"Mkt tilltalande helhet. Mkt bra huvud & uttryck, tillr hals, mkt välkroppad med goda vinklar, mkt bra ben & tassar, bra päls, rör sig väl."





1 ökl 2 ökk CK





Och därmed läggs SKV:s utställning i Herrfallet till handlingarna.


Hej då!


Vi som hade kul,


Lisbeth Felix


Gunvald Odetta


x x




våra tassavtryck

En underbar sensommarmorgon! Solen skiner, husse promenerar hundar, utställningskläderna är i tvättmaskinen, Odetta botaniserar bland sina prislekisar - en av dessa stunder av oförfalskad lycka som Yours Truly kommer att minnas resten av livet...







Whi so? Jo vi överlevde Herrfallet...







Ja, men det gick väl hyfsat...? Då har du inte hört hela storyn!







Så här var det:






Vi startade i gryningen - Felix med mormor (jag) och västgötarna Gunvald och Odetta. Ordentlig packning för alla eventualiteter; regnkläder, paraply, bur. Husse hade gjort präktig matsäck - tack så mycket! Färden gick i västerled, stopp vid den braiga macken utanför Enköping för rastning och det obligatoriska resesnasket. Vi hade mycket trevligt i bilen! Samt gott om tid...







Kom fram till Arboga - då börjades det... Enligt resebeskrivning skulle vi ta till höger mot Arboga vid en rondell i höjd med ÖB. Allting stämde, utom att det stod Örebro på skylten! Nå vi körde på, med en viss tveksamhet... Så dök äntligen en skylt upp - Herrfallet! Hurra! Sen skulle det bara vara att tuffa fram och utställningsplatsen skulle siktas inom kort. Troddes det. Färden gick kilometer efter kilometer på en allt smalare väg - ingen camping, inga skyltar... Hade vi missat något? Det började bli ont om tid!







När vi åkt en och en halv mil längs den anbefallda vägen blev det akut! Måste vända och börja om från börja - dvs där det iaf fanns en vägskylt med det eftertraktade ortsnamnet H-fallet. Nu hade tiden runnit ut - enligt klockan skulle bedömningen redan ha börjat...







Yours Truly svettades violetta ädelstenar...







Var i h----ete var vi???







Av en lokal inföding i Arboga fick vi veta att H----et låg "ETT PAR MIL bort"!!!???







Ringde eminenta kommisarien Jan H, som dessbättre svarade på sin mobil och fick uppmuntrande ord i örat. Nu var man upplyst om sakernas tillstånd. Körde som en galning - förhoppningsvis åt rätt håll. Några kilometrar efter där vi vänt så stod äntligt den efterlängtade skylten. Räknade kilometrar och drog ifrån minuter... Ytterligare 5 km på knagglig väg! Så kom vi fram till något slags naturreservat. Där blev det stopp. Vägbom! Inte en jävul i sikte! Inga bilar med västgötaspetsar! Inga tält! Ingen utställning!







Vände igen. Ny inföding talte om att man fick gå in i ett hus och begära att vägbommen öppnades!







Och så kom vi fram, tryckte in bilen. Var i håle var SKV:s utställning? Spejade högt och lågt. Så kom då några damer med hundar och de pekade bortåt. Vi lämnade fordon och packning åt sitt öde, tog hundar och nummerlappar och hastade iväg...







Mötte Anita W - ni har väl ingen valp? Jo...







Spring då!







Vilken mardröm! Yours Truly - (som inom parentes nu var glosögd av stress och kissnödighet) siktade ringen och skenade fram. Där stod "vår" klass redan uppställd - ett nummer ropades upp... Det var 7 - alltså Odettas! Älgade in med en förvånad valp. Det här kändes inte riktigt bra - varken mot de andra utställarna vilka kanske fått vänta, men framför allt inte schysst mot min lilla valp, som aldrig varit på en sådant ställe tidigare. Hon hade behövt få landa, bekanta sig med omgivningen, få på sig utställningskopplet... Men den lilla ängeln fann sig snabbt och det var nästan pinligt! Här kommer vi sent och går direkt in och vinner en stor klass! Way to go...







Resten är som det heter - historia....


---


Resultat 61 västgötaspetsar domare Åke Cronander


BIR-valp Danga´s Olivia-Y


BIR & BIS Ch Skogsbygdens Hjärter Ess


cert Svedala Samuel Skräddare


BIM & cert Danga´s Nala-X


BIR vet Ch Lejonalens Boris


BIM vet Ch Eldhästens Vil Ja Vandra


Tre uppfödragrupper alla med Hp Grålöten, Svedala, Skogbygden


Bästa grupp Skogsbygdens kennel


Grattis!


_


Är vi då nöjda för egen del? Jodå - men om sanningen ska fram och det ska den väl... så hade vi såklart siktat på BIR-valp med Odetta och cert och championat för Gunvald...


Ingen falsk blygsamhet här inte! Vi skyttar är såna - siktar på toppen så träffar man stammen...


Men den stolta uppfödaren är rätt nöjd ändå! Lilla valpen vann största valpklassen och blev bara slagen av den tre månader äldre tiken som blev BIR-valp. Och Gunvald skötte sig med den äran, blev tvåa med CK i en öppen klass - den som slog honom stod också för championat, men blev i sin tur slagen av unghanen och många mer meriterade hundar fick bli utan. Så är det ju på stora rasspecialer.


Mest av allt är jag glad att mina hundar var så fina och duktiga! Pappa Jack lämnar verkligen ett underbart temperament - eller ska man kanske säga attityd? - till sina valpar... Snälla och glada... samt snygga! Vad kan man mer begära?

Foto: Felix Nilsson



Så har man då varit i Herrfallet, Arboga på västgötaspetsklubbens officiella utställning. Den måtte vara arketypen av Utställningen i Vårt Hjärta!


Solen sken över stora gröna gräsmattor, björkar och vattenglimt, färgglada tält, lagom mycket folk, vänliga människor, generöst prisbord, kompetent ringpersonal och en engagerad och säker domare som höll sin linje och var noga med rörelsekontrollen... Åke Cronander!





60-talet västgötaspetsar hade mött upp på årets sista special.





Våra två gjorde bra ifrån sig:





Lilla Odetta vann den största klassen valpar (av 5), Gunvald blev 2:a med CK i öppen klass ( också av 5). Det fanns en del mycket fina hundar att titta på...





När detta skrives sitter västgötapersonerna - som är kvar på denna vackra plats - förenade i kräftans vänkrets med allt vad därtill hör! Visserligen är YourTruly är övertygad om att de kulturellt bevandrade damerna besitter en fullkomlig arsenal av de musikstycken som traditionellt brukar beledsaga sagda tillbehör, men här kommer i alla fall ett bidrag:











Melodi: Jesus älskar alla barnen





-





Jag har aldrig vatt på snusen,





aldrig rökat en cigarr. Halleluja!





Mina dygder äro tusen,





inga syndiga laster jag har.





-





Jag har aldrig sett nåt naket,





inte ens ett litet nyfött barn





Mina blickar går mot taket,





därmed undgår jag frestarens garn. Halleluja!











Halleluja, halleluja, Halleluja ...





-

Nu är infiltrationsbrunnen på plats! Fyra gubbar + en jättestor grävmaskin jobbar för fulla muggar på baksidan av vårt stackars hus - oväsendet är öronbedövande! Återstår att koppla ihop ledningarna, täcka över riksgropen och så ska det förhoppningsvis fungera...

Ormeryds Lunar Cheesecake ägare Marina Sigfridsson uppf Anna Lange

Den 1 februari 1937 sändes Dagens dikt för första gången. Gabriel Alw läste Esaias Tegnérs dikt ”Det eviga” från 1808 (omarbetad 1810 och 1828). Jag fick läsa upp den i skolan, så klart att man påverkats... Vår lärarinna hade flytt från Hitler - hon mindes den dag då dikten läste i radion. Så flätas dåtid och nutid samman. Ämnet är evigt aktuellt!
-
Väl formar den starke med svärdet sin värld,
Väl flyga som örnar hans rykten;
Men någon gång brytes det vandrande svärd
Och örnarna fällas i flykten.
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
Det dör som en stormvind i öknen bort.
-
Men sanningen lever. Bland bilor och svärd
Lugn står hon med strålande pannan.
Hon leder igenom den nattliga värld,
och pekar alltjämt till en annan.
Det sanna är evigt: Kring himmel och jord
Genljuda från släkte till släkte dess ord.
-
Det rätta är evigt: Ej rotas där ut
från jorden dess trampade lilja.
Erövrar det onda all världen till slut,
så kan du det rätta dock vilja.
Förföljs det utom dig med list och våld,
sin fristad det har i ditt bröst fördold.
-
Och viljan, som stängdes i lågande bröst
tar mandom lik Gud, och blir handling.
Det rätta får armar, det sanna får röst,
och folken stå upp till förvandling.
De offer du bragte, de faror du lopp,
de stiga som stjärnor ur Lethe opp.
-
Och dikten är icke som blommornas doft,
som färgade bågen i skyar.
Det sköna, du bildar, är mera än stoft,
och åldern dess anlet förnyar.
Det sköna är evigt: med fiken håg
vi fiska dess gullsand ur tidens våg.
-
Så fatta all sanning, så våga all rätt,
och bilda det sköna med glädje!
De tre dö ej ut bland mänskors ätt,
och till dem från tiden vi vädje.
Vad tiden dig gav må du ge igen,
blott det eviga bor i ditt hjärta än.

Foto: Felix Nilsson


Det var iaf en del av familjen som hade success på helgens utställning(ar) - nämligen Marina och hennes exotic kattunge Ormeryds Lunar Cheesecake, som blev EX 1 och Nom vilket innebär inträdesbiljett till årets Vinnarutställning! Det var debut för lilla Miss D som skötte sig med den äran, var exemplarisk på domarbordet och (högljutt) charmade alla.


Stort GRATTIS!


---


Hur fixar jag nu övergången från söt kissemiss till nubbevisan som råkade komma med? Fast den kanske passar bra nu - västgötaspetsklubben har som bekant utställning med efterföljande kräftskiva... OK den får stå kvar - texten roade jag mig med att lägga upp före kattungen. Jag hörde den på TV för många år sedan, Hasse Alfredsson sjöng. Sen har nubbevisan om Nyköpings aquavit blivit en favorit. Visst är den rolig, taktfast och målande! Som gjord att framföras med armen i vinkel i glada lag. Håll till godo:


Melodi: Over the mountains







I like the snaps



and the snaps likes me



thrilling as only a snaps can be



I want to drink the real elit



Nyköpings aquavit







Over the mountains over the sea



thousands of snapses are waiting for me



Please go to hell with juice and tea



Snaps is the drink for me***För övrigt ägnar jag mig åt att spionera på mitt konto, min käraste sysselsättning.