Direktlänk till inlägg 21 oktober 2009
Ang västgötaspetsar; det är mycket med dom!Jag hade haft hundar av alla de slag, från början av 60-talet till slutet av 90-talet, alltså närmare 40 år, innan jag köpte min första västgötaspets. Fött upp schäfer, pekingese, tibetansk spaniel, japanese chin, samt även haft rottweiler, vit storpudel och welsh springer spaniel. Trodde att jag kunde det här... haha...
Min moster i Småland hade en sådan hund och jag var där som barn på 40-talet. Mindes hur go och fin västgötaspetsen var (och är). Västgötaspetsar är mycket friska och sunda, lättskötta och tåliga. När de gäller temperamentet är de både känsliga (för orättvisor) och hårda (anser att de kan göra lite som de vill). En specialitet är att avsky att bli våta, allra helst om tassarna, det är förfärligt hemskt att få skräp i pälsen! Vill gärna vara lite polis och hålla reda på saker.
Är minneskonstnärer.Svaga för smicker (och godis), med "duktig kille, så fiiin" och något gott, så växer de en halv meter. Det är ganska stor skillnad på schäfer, som tycker om att vara lydiga. En vgs måste övertygas om att den har NYTTA (läs beröm & godis eller andra förmåner) av att vara lydig.Kommer man väl underfund med detta, så är västgötaspetsen världens mest praktiska och trevliga hund att ha!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | ||||||
5 | 6 |
7 | 8 |
9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
|||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
||||
|