This fortress built by Nature for herself




    Against infection and the hand of war,




    This happy breed of men, this little world,




    This precious stone set in the silver sea,




    Which serves it in the office of a wall,




    Or as a moat defensive to a house,




    Against the envy of less happier lands,




    This blessed plot, this earth, this realm, this England,




William Shakespeare, Richard II, Gaunts dödstal akt 2




Yours Truly får ta till den högre litteraturen för att beskriva känslorna denna glåmiga novembermorgon. Far och jag har med gemensamma herkuliska krafter återställt hemmet i dess forna trevnad. Min lycka och tillfredställelse saknar ord... God, we did it!

Tack far som höll ut under alla år! Tack familj för hjälp i nöden! Tack vänner som stöttade!




Vad hände? Jo, från millenniumskiftet och framåt var livet en kamp. Vi och vårt och och allt runt om och inte minst huset drabbades av alla olyckor som tänkas kan, den ena efter den andra. Det tog aldrig slut... Tillvaron var inte längre vardagliga trivialiteter, utan helt enkelt en fråga om att få finnas till... Enda lättnaden var att arbete fanns och att djuren var friska. Men jag kunde inte se det så - då... Jag var så trött, så trött... bara jobbade, hjärnan var skär gröt, i ådrorna sipprade ljummet diskvatten. Jag stupade i säng vid midnatt, kunde inte sova... vacklade upp varje morgon till nya hemskheter. Så höll det på, månad efter månad, i åratal... Under den här utarmande tiden går det inte att minnas några segrar, fast de naturligtvis måste ha funnits, inga nyanskaffningar till hem eller garderob eller annat som jag, mitt värdsliga kräk, kunde liva upp mig med. Jag öppnade inte en bok... Hur man kunde fortsätta att gå omkring bland andra människor och fungera och till och med skämta ibland och le, det övergår mitt förstånd...




Botten nåddes i slutet av 2004 när min älskade första västgötaspets Bero, gick bort i en hastigt förlöpande sjukdom. Hans efterträdare Jack fyllde tomrummet och livet återvände, fast med myrsteg, bokstavligt talat. Sjukdom och olyckor, nu kunde jag nästan inte gå längre... än mindre böja ryggen. Tillvaron var fortfarande minst sagt besvärlig.




I våras, när det såg ut att ljusna - då miste vi en fin valpkull, just när valparna öppnade ögonen, började kravla runt och vara som sötast...




Sådana gruvligheter har vi varit med om förr, det ingår i alla ups and downs att föda upp djur. Men just då fanns det ingen mental beredskap. Man satt mest helt apatisk.




Ett led i sorgearbetet och som terapi började jag pyssla med den lilla skottebloggen och allt vad därtill hör. På så vis och på något sätt återupptäckte jag England, engelsk hundsport, alla uppfödare och profiler - stiff upper lip! Kände lusten återvända, kunde plocka med gamla tidningar och böcker, känna glädjen över att hitta en länge sedan glömd bok och lära en dikt utantill. Wodehouse, Bates, Christie, Shakespeare, Churchill, Graham Greene... På 70- och 80-talen var jag i England (och länderna runtomkring) fyra gånger per år och kunde aldrig få nog!




O Joy! O Rapture! Jag måste åka tillbaka till England och se om känslan finns kvar!




Men först... För att markera den nya ordningen har bloggen fått ny rubrik, från Graham Greene´s The End of the Affair - Slutet på historien. Påfruset idag! Hurra! Än lever Gud... Nu jävlar ska här städas!

 

Helene J

17 november 2008 08:57

Jag är nog inte ensam om att njuta av att läsa alla dina visdomsord, finurligheter, tankar och annat värdefullt vilket du delar med dig av, både här och på skottebloggen. Jag har själv haft perioder i mitt liv när man vaknar varje morgon och första tanken är; "Varför?"

Jag önskar dig och det dina allt gott Lisbeth, från mitt hjärta.

PS! Med så många besök på "öarna" har du nog sett det mesta men en tripp till "The land of Shakespeare" är annars att rekommendera, dvs Stratford-upon-Avon med omnejd. Kära sambon är född och uppvuxen på andra sidan floden, dvs i systerstaden Warwick.

Kramar denna novembermorgon / Helene

 

Lisbeth

17 november 2008 10:13

Tack kära Helene!

Jag har nog förstått att Du delar min förtjusning över Shakespeare-land!

Jo, man har nog sett en del av ö-riket och de insulära britterna, men själva känslan... den vill jag vara med om igen och många gånger!

Kram från Roslagen

 

Ingrid

17 november 2008 10:24

Så fantastiskt underbart att läsa, Mor!!

Kom, vi drar västerut!

 

Helene J

17 november 2008 10:45

Tack själv Lisbeth!

Faktum är att vi under flera år varit på gång/haft funderingar på att flytta till Storbritannien och både England, Skottland och Irland har funnits med i diskussionerna. Jag skulle definitivt kunna tänka mig att på min ålders höst, dagligen få promenera över de fuktiga, gröna herdarna iklädd "wellingtons" och en sliten oljerock.

Måste ha ett sällskap med mig också förstås. En "sån där" som sitter fast i ett koppel ;)

 

Helene J

17 november 2008 13:12

Ett tillägg: Efter min dagliga promenad ska jag gå tillbaka till mitt hus, ett litet "cottage" såklart med halmtak, där jag intar en liten "näringsriktig" måltid bestående av te med citron och mjölk i lövtunna tekoppar, scones med sylt och clotted cream, små fina snittar med gurka samt kakor bakade på riktigt smör. I köket brinner en hemtrevlig brasa. Jag sitter vid mitt gamla massiva köksbord med en värmedyna på fötterna (läs; en sån där i koppel) samt ett riktigt svårt korsord framför mig.

Äh, jag tror jag packar väskan idag. Är mitt pass giltigt månne??

 

A-K

17 november 2008 15:41

Återigen...du sätter ord på det vi känner och har att gå igenom, eller har gått igenom. Det gör ont - men tack att du delar med dig! Vi är alla i "samma båt".

http://www.merrycocktails.se

 

Nilla

17 november 2008 18:35

*Kramar om*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...