Nils Ferlin hade en vacker handstil. När han var nöjd med en dikt så skrev han gärna ren dikten och signerade den. Han använde också skrivmaskin, där flera utkast kunde ligga till grund för den slutgiltiga dikten. När en dikt höll, så signerade han även skrivmaskinsutskrifterna. Så mycket bättre att förmedla vacker och tänkvärd poesi än att människor ska ta heder och ära av varandra! Stanna till vid bokhyllan, välja noga, ta fram en bok och lära en dikt utantill. Som nu denna, som är ett år äldre än Yours Truly.

Den håller än: 

Brådska (1944) 

Ett ärende hit och ett ärende dit- tiderna är ju så bråda.

-Hon som du längtar kom på visit- synd det var om er båda!

Knackade på – en gång eller två,mot dörren la hon sitt öra.

Ingen var hemma. – Då måste hon gå.

Vad hade hon annat att göra?

 Slutgiltig version: Brådska, från diktsamlingen Med många kulörta lyktor.