Ett par insiktsfulla vänner uppmanade till läsning av nya UKK-protokoll - har så gjort, är alldeles matt. Vad är det vi håller på med???



SKK Presidiet har ändrat våra grundregler!



Uppfödare en masse får reprimander för att inte följa HD-program

- man kan fråga vad meningen är?Om nu uppfödare inom mängder med raser inte förstår eller inser nyttan med dessa kostsamma undersökningar i rent industriell omfattning - då kan det väl någonstans finnas en poäng däri.

Schäfer har fått höfterna röntgade i ett halvt sekel utan att något blvit bättre.



Vidare till SBK Rus-protokoll;



Enligt SBK ska länsklubbarnas utställningar prioriteras före specialklubbars! Vem har bestämt det?



Enligt RUS skrivelse till UKK ska uppfödare som inte har klart MH få reprimand och disciplinära åtgärder, mm.+ MASSOR mer i samma anda....

Någon utvärdering av MH har inte skett, trots att detta utlovades efter 5 år.

Det enda som hänt är att elimineringsprinciperna slagit hårt mot genpoolen - allt fler hundar får gruvliga sjukdomar pga brister i immunförsvaret...





Fick en kosmisk vision av en härskara pappersvändare, enögda och övernitiska, som ser sin huvuduppgift här i livet att huta åt uppfödare. En tillvaro likande Karin Boyes Kallocain...

Och vad är det för riktlinjer vi ska förväntas följa? Ja, inte är det den traditionell selektiva kvalitetsavelns beprövade principer - man para det bästa med det bästa och hoppas på det bäst...

Nej, nu är det eliminering som gäller; alltså vilka medmåttor som helst, huvudsaken att de är HD-fria, ögon dito, MH-ade och inte släkt... Sen hur hundskrällena ser ut och beter sig, eller rättare - dito avelsresultatet - det verkar inte så kinkigt!









Tanken på emigration rycker allt närmare med hemsk hastighet - varför inte Åland?

Vilken sorts människor är svårast att ha fördragsamhet med? Jo, de dumma, elaka, insinuanta... De som inte lyssnar på sakliga argument, de som det inte ens går att ta strid med. I sådana situationer blir Yours Truly alldeles ställd... Har helt enkelt svårt för att bita ifrån mig. Tro´t eller ej, men jag är känslig som en musmage mot elakheter. Folk har ibland så konstiga föreställningar... verkar tro att man är så tuff, en riktig hårding... Oj! Men allsköns jävligheter från människor som man kanske aldrig ens träffat, det får mig att må riktigt illa. Strategin då är helt enkelt att dra sig undan, ondingar är icke-människor som man ej vidare ska befatta sig med... Värst av allt är när dumskallarna ingår i jobbet... Jag representerar ju en tidning och får inte säga vad jag har på hjärtat, än mindre försvara mig mot orättfärdiga påhopp. I beskedlig ton fast med själen i uppror kan man få finna sig i att hamna i ett dyngregn av invektiv. Bli utskälld och får inte skälla tillbaka. Sånt kostar på. Det gjorde det idag. Grrr...






Jag skulle i arbetet ta kontakt med en person. Eftersom ett mobilnummer lämnats ut kan man förutsätta att detta får användas. Tid och plats visade sig inte passa gorillan i andra ändan. Jag frågade artigt om det gick att ringa vid en lämpligare tidpunkt. Nehej, det gick inte alls! Ville absolut inte prata via mobil! Dessutom var det Dåligt av tidningen att komma Förfrågan Så Sent. Jaha, det var ju inte mitt fel, jag hade fått jobbet två timmar tidigare.






- Du får ringa på måndag på mitt hemnummer!






- Tyvärr är det för sent då...






Den upplysningen resulterade i en ny skopa ovett.






Det finns gränser... Jag tänker INTE göra det här jobbet!





Ringa på måndag? Forget it...












Jag får göra som Uno, Ingrids västgötaspets, när han var ny i Nynäshamn och skulle passera två elaka taxar. Då morrade Uno lite tyst, för sig själv, så att taxarna inte hörde...
Vad hade jag lust att säga, som inte gick att framföra pga av min sk journalistiska roll? Jo, hörrö din dönick! Tidningen har många andra inslag att jobba med än just det där du är tänkt att vara med. Vem tror du att du är egentligen? Va! Kan du inte bjuda till och vara lite smidig, så löser vi det här på ett bra sätt? Men o nej! Gå på du i dina uppblåsta ullstrumpor.... Jag tänker då inte besvära mer! Du är en insnöad, egotrippad idiot som man borde göra två indiska skithus av... Ajö!






Så klart sa jag inte det... Men tänkte... Då kändes det lite bättre.

Nya hundyrken växer upp som svampar ur jorden. Det är hundmassörer, stretchare, mentalgurus, handlerkurser, m.m Så bra! Eller...Visst blir man lite fundersam när nya kreatörer slår mynt av hundägares osäkerhet. Blev uppmärksammad på det senaste - kennelcoach. Alltså, mot konsultarvode 550/timme ges råd om valpning, parning, uppfödning, trimning, handling - alla raser! Det är friska tag!
Det erbjuds också endagskurs i anatomi, trimning och handling. Kursavgift: 800:-/hund
Egen matsäck medtages.
Så fint! Går folk på vad-som-helst? Det stod ingenting om moms på tjänsterna som säljs. Förutsätter att det finns F-skattsedel...
Inser att man varit en idiot som under alla år förmedlat hjälp och svarat på frågor gratis... I min värld kallas det after-sales-service till valpköpare eller vanlig svensk hygglighet till alla andra, men jag har uppenbart inte hängt med alls... Management, coaching är tidens lösen! Det går tydligen att sätta en (saftig) prislapp på allt...

"Bror Rudbeck! Triumf! Seger! Vivat! Eja! Eja! Hosianna i höjden! Basta! Bravissimo! Kyrie Eleison! Halleluja! Du vet ej min lycksalighet. Du vet ej, att jag nu på stunden, nu i ögnablicket, nu på minuten, nu i momangen - såg drottning Christina i ändan. Lovad vare Herranom i evighet! Amen!"


Denna minst sagt uppsluppna skrivelse är från skalden Johan Henrik Kellgren till vännen Rudbeck, efter det att Kellgren - under oändliga suckar - äntligt var klar med versifieringen av dramat om drottning Christina, som beställaren, Gustaf III, hade tänkt skulle uppföras på Gripsholms teaterscen.


Har fullaste förståelse för skaldens våndor och slutliga lättnad. Känner just nu något liknande; har precis skickat iväg tre feta texter och är LEDIG!


En känsla, besläktad med euforin, som bara kan jämföras med barnafödande; först en oändlig och alltmer mödosom graviditet, därefter grufliga födslovärkar och slutligen - förlossning! Hurra! Klart... Barnet blev friskt och välskapt!


Nu kan hovslagaren komma när han vill... Sedan ska jag städa!


Har återupptäckt Olof Lagercrantz, då jag letade efter den bok där Carlsson går och memorerar sin strategi hur han ska erövra hemmanet Hemsö, och då Strindbergs böcker stod bredvid Lagercrantz´s - ety den senare skrivit ett berömt verk om Strindberg. Låter lite rörigt men fungerar fint för mig...


Hur glad är jag inte att jag börjat omläsning av Min första krets! Borde sättas i händerna på envar. Han förutspådde allt som hänt de senaste 25 åren, som t.ex miljöförödelsen och samhällets förfall i girighetens spår. Ett viktigt motiv för Lagercrantz var kritiken mot det materialistiska konsumtionssamhället. Det tog sig uttryck bland annat i motstånd mot TV-reklam: ”Hellre förintelse än denna instängda lycka med prislappar!"

Sköt som en känguru ur paulunen i ottan, slök en kopp te och vinkade ajö till husfadern.






Blickade ut över ett slagfält av påbörjade och ofullbordade projekt... Idag blir en hård dag... Hur ska jag hinna/orka? För att inte bryta ihop/bli tokig på riktigt etc har Yours Truly utarbetat en Strategi - som det heter på managementspråk - att beta av alla uppgifter. Har legat vaken halva natten och memorerat alla måsten och rangordnat dem i viktighetsordning. Alltså:






* åka till Staden och skaffa Kontanter (hovslagaren kommer i morgon och han tar inte kort...)






* köpa djurmat - till all lycka är ladan full med höbalar, så jag behöver inte bry mig om det.






* färdigställa den sista artikeln - ett träligt pillgöra att omvandla intervjuoffers dunkla tankar till något mindre dunkla ord.






Ovanstående är ovillkorliga uppgifter och ska nödvändigtvis färdiggöras inom kort, helst före lunch,






Sen har vi de som kan skjutas på, men inte för länge, som...






* städa och skura i kök och farstu.






* byta i marsvinsskåpet.






* ta hand om tvätt.






Så allt som borde åtgärdas, men där genomförandet dessvärre må prolongeras in i en oviss framtid, exempelvis:






* ta in blommor som överlevt sommaren, respektive slänga de som kolat på komposten.






* köra sopsäckar till sopstationen? - får bli senare...* panta burkar & petflaskor? Inte nuuu...* köpa nya stövlar? - de nuvarande har spuckit, dito skor. Enligt värderleksrapporten blir det inget regn (hoppas jag) så får klara mig med vad som är. Somliga går med trasiga skor...






* göra något åt den onda tanden? Har inte tid och fömodligen inte råd. Utgår!






* dito det hopplösa håret? Forget it...



Tidsbesparande åtgärder... klär på mig medan datorn fjångar igång... utspisa övriga djur under tiden som hästmaten sväller... etc. Får hoppa över senaste nytt på diverse intressanta hemsidor... Sorry, kära kamratet - har inte tid med era trivialiteter - vanligtvis en nöjsam läsning - har nog med mina egna!



Såg dock igår Skogsbygdens synpunkt "Det gnabbas på uppfödare emellan..." Har jag missat något?



Hoppas SKV kan samla sig till något vettigt under stundande avelskonferens. Enligt programmet är väl det mest angelägna med; parning, fertilitet, HD, mentalitet, ögon...


Inget nämns om hur västgötaspetsar ska se ut? För det har ju förvisso med avel att göra... Dock ska det redogöras om exteriörbeskrivningar - men det är kanske mer teknikaliteter? Hur protokoll etc ska utformas? Vad vet jag... Tar någon upp de inkuppade (förefaller det?) ändringarna av rasstandarden? men tiden kanske inte medger detta? Annars är ju tillfället särdeles lägligt...

It´s the Portent of Doom... Katten Ture har smitit ut, ho vet hur han klarar det... Ture är en snäll och social katt, men absolut oerfaren av utevistelse och inte direkt street-smart. Ingrid ringde och meddelade att marsvinet Ludde har somnat in. Så tråkigt. Ludde har en speciell plats i våra hjärtan, var nära döden pga av sellnic, en obehaglig sjukdom som marsvin dör av och dessutom med ett skadat öga. Men det lilla magra och skalliga marsvinet fick följa med Ingrid hem för intensivvård och si! - han tog sig! Några månader senare var Ludde en tjock grå ost, frisk rund och go och levde gott i åtskilliga år. Frid över Luddes minne.


Har fått konstiga, rent obehagliga kommentarer på bloggen. Någon därute vill mig inte väl... Dessa tas naturligtvis bort... det känns lite märkligt... Har så vitt jag vet inte en enda ovän, men i alla fall... Visst, jag kan inte behaga hela världen och har man några synpunkter eller något som borde redas ut, så välkommen! Och då inte anonymt.

F ö är Yours Truly drabbad av det som Churchill kallade The Black Dog, alltså insikt om ens tillkortakommanden. En studie i Dålighet... Man är inte alls så bra som man tror - smärtsamt!



Har tusen saker att göra och inget blir riktigt bra... Alla mina pengar är slut, TVÅ oändliga dagar till pensionen. Suck!



Mer förnedring på igurtbloggen, tänker inte upprepa bloggadressen... nyfikna och skadeglada får snoka upp den själva.



Uppdatering på vår hemsida www.geocities.com/ulvuskennel. Tack Michelle!



Det var det hele!



PS Det var det inte alls... inne är kallt, skulle gärna tända en brasa, men husfadern som är en stor pessimist, tycker det är för tidigt; "veden kommer aldrig att räcka..."



Jag, som hävdar att hela vedboden är full med ved, är så klart av en annan mening. Vi bråkar jämt om det här... min hjärtlösa man säger: "då får väl Högman jobba sig varm..."



F ö ser jag ut som en galning, måste gör något åt håret, oklart vad; forty shades of grey med lite annat i = vidbränd grävling? För att slippa huttra iklädde jag mig en lång klarröd ylletröja - tittade i spegeln och tog raskt av tröjan. Såg ut som en prostituerad jultomte... Urtvättad grålila tröja? = Tomte på dekis! Stämde rätt bra, så får det bli.



Hej då från Högman - vilken i likhet med Arvid Falk, Röda Rummet - svalt med högmod i sinnet.

Hemma igen efter helgens begivenheter... Dags att summera? Vilken skillnad... Leve den lilla skillnaden!








Så var det tydligen även för andra... Tar mig friheten att citera från sidan Västgötaspetsuppfödare i samverkan:








"Domare från Slovenien... dömde åtta valpar och 36 vuxna!








Frågan är hur mycket hon läst på om standarden? kaxig var hon och komenderade oss på tyska...








såg otroligt irriterad ut när vi inte förstod!?"








Jomän, så kan det vara med alla nya domare från "nya" hundsportländer - vi får per automatik domare med fler konsonanter i namnet än vad som går att uttala. Man känner sig lite ställd inför 26-åriga all-rounders från länder som nyligen låg bakom järnridån... Hur gick den domarutbildningen till? Och alla ska de döma västgötaspetsar, förmodligen en fjäder i domarhatten att ha dömt en nationalras på hemmaplan...








Vaffö ä dä på dette viset? Jo, hundsporten är en hydra som växt och svällt något ohemult och som ständigt kräver nya domare för att fylla på alla vakanser. Våra egna präktiga välutbildade(?) lyckas ju konstant blanda ihop sina almanackor och dubbelbokar och blir avstängda...








Måste vi ha så förbannat mycket utställningar? Måste detta självspelande piano till varje pris hållas igång? Och måste vi hålla på att låtsas att utställningsresultaten är ett mått på avelsarbetet?








Det är utställarna som får betala för att maskineriet ständigt ska rulla på.








Så är det även på de s k inofficiella utställningarna. Kolla i HS-annonserna och se hur många arrangörer som har "vakant" på platsen för aktuellt domarenamn. Och får man inte tag på någon "riktig" domare, så får det bli en lokal förmåga, kanske någon som tänkt bli domare, kanske tom sökt till domarkursen... och någonstans måste man ju börja? Men varför just på min hund och på vår ras?








På den ena av helgens utställningar hade vi en "prova-på-domare", på den andra var domaren auktoriserad. Det är här som skillnaden kommer in... Vi ska inte klaga, för resultatet blev i båda fallen lika, Hp och BIR-valp. Men vägen dit.... Den icke-auktoriserade domaren har uppenbart hundöga, bra i handlaget, etc. Dessutom ska ju domare framför allt vara Trevlig, eller hur? och gulla med utställarna, så att dessa har något att tala om i ICA-affären. Det är lite kluvet detta med domares roller, att de känner sig manade att utdela Goda Råd, etc. Och så var det Tekniken... som lämnade en del i övrigt att önska... Något lär de väl sig på domarkursen? På grund av alla longörer och onödiga steg och bristande flyt i ringen så blev det snart uppenbart att tidsprogrammet skulle rasa i hop. Det tog sex timmar att gå igenom 87 hundar... det var vi som var nr 87... inklusive Trevlighet samt Goda Råd...






När det sedan skulle utses BIS-valp blev arrangörsmissarna alltmer pinsamma... Det var ju fler rasgrupper och lika många BIR-valpar än de som "vår" domare plöjt igenom. Ytterligare en domare (än den som stod i finalprogrammet) kallades in i sista minuten! Det avhjälpte ju inte direkt saken! Skulle domarna döma Valp-BIS gemensamt, så måste de ju gå igenom "varandras" raser - detta skulle ju ta sin tid och den tiden fanns inte... Ingen förhandsgranskning hade skett!






Arrangörerna: "Ojdå, tänkte inte på det..." Obs jag hörde inte att någon sa precis så, men de såg ut som de satt på pottekanten, och det räckte för mig.








Hur löstes då det hela? Jo, den ursprungliga Valp-BIS-domaren sa käckt: "Ta ut fem av dina, så tar jag fem av mina!"






O, så kreativt...







Alltså 40 valpar myllrar in i ringen och får ställa upp i storleksordning. Den sista åtgärden är rena överloppsgärningen... ingen behövde ta ett steg! Och vad värre var, ingen domare gick närmare än 10 meter från högra delen av ringen, där de mindre raserna (alltså vi) stod uppradade. Är det inte lysande? The show must go on och klubben fick sitt årliga kassatillskott. Utställarna är nyttiga idioter och folk hade i bästa fall en dag på landet med frisk luft och umgänge med likasinnande. För det är väl det som är meningen med Hundsporten, eller...




PS Väldigt lajbans att se hur även våra domarstorheter blandar ihop sina roller:




Automatiskt arbetsplatsmailsvar på svenska och engelska: Är på tjänsteresa fredag och måndag, åter på jobbet tisdag.




Tjänsteresa = dömer i Sofiero

Idag var vi i Vallentuna! Ingrids skotte Viggo alias Raglan Reform Club fick Hp och BIR-valp + strålande kritik av domare Patric Cederlöf. Humöret och koncentrationen forfarande i topp! Bild på lille V med stolt matte. Sen åkte vi hem, rätt belåtna efter två dagar med massor av upplevelser, hundar och frisk luft!