I DN kultur ställs frågan: När gick det svenska folkhemmet under? Var det under budgetsaneringen på 90-talet. Eller på Sveavägen den 28 februari 1986? Eller rent av i december 1969, då gruvarbetarna i Kiruna gick ut i vild strej?












"Själva frågan förutsätter naturligtvis att man tror att folkhemmet verkligen har existerat, att det inte bara är ett begrepp för att beskriva ett idealiserat förflutet."












Samma fråga kan ställas om den svenska modellen inom kennelorganisationen...












Under tiden för "folkhemmet" var Sverige ett land som ansågs som det mest utvecklade i världen, som hade den högsta levnadsstandarden, en gyllene ekonomi, social trygghet och en arbetsmarknad som präglades av sällsynt fredliga förhållanden. Sen gick det som bekant utför...












Samma utveckling har kunnat ses inom hundsporten...












Under motsvarande tid hade Sveriges hunduppfödare sin glansålder, vårt smittskydd var på topp, djurskyddslagen sågs som den mest framsynta i världen, tävlingssidan frambringade kvalitetshundar och svenska uppfödning exporterades och beundrades internationellt. Om dessa hundars framgångar kunde man varje månad läsa i kennelklubbens tidskrift Hundsport. De är som skimrande laguner i minnets ocean (inte illa!).












Nu är det inte längre riktigt på samma vis...












Man kan fundera över när vändpunkten skedde; vad var det som hände? Vilken avgörande punkt i SKK-historien ledde till en erodering av den svenska modellen? Var det övergången från SKK-association till Riksorganisation på 70-talet? Var det tidigt 80-tal vid Bertil Lagerblads bortgång - av HS-skribenten Black Jack beskriven som "Den bäste ordföranden"? Eller "ordförandegrälet" på 90-talet mellan respektive SKK- och SBK-ledarna om hundägareutbildningen? Eller kanske rent av "öppna gränser" i mitten av 90-talet?












Alla de här sakerna hänger naturligtvis ihop, men jag röstar nog på intåget av The Awkward People. Det var då som svensk hundsport förändrades och det till det sämre. Men det hade naturligtvis ingen kunnat räkna ut...












De marknadsliberala krafterna gjorde sig gällande, hundklubbarna skulle skötas som företag, gränserna öppnades, allt var möjligt i den nya sköna världen. Tråkiga saker som förordningar och stadgar kunde man ta lätt på! Den exekutiva makten, som tidigare förutsatte kunskap och erfarenhet, kunde lätt ersättas med social kompetens och framåtanda. En ann är så god som en ann... Anything goes!












I den ena klubben efter den andra befolkas styrelserna människor som har "fyra år i rasen" och som svängde sig med ord som implimentera och kvalitetssäkring utan att nödvändigtvis ha något begrepp om innebörden. Och de sitter kvar än! Men det gör ingenting - huvudsaken är ju att man vill, inte att man kan... Hos The Awkward People är makten huvudsaken, inte motsvarande förmåga (skickligt!).










***










Hur gick det då?










Till att börja med var det inte så tokigt - de lössläppta marknadskrafter och öppna gränser, vilka SKK bejakade, gav nya vyer. SKK centralt släppte greppet; länsklubbarna blev resebyråer med tjänster och gentjänser som specialitet, ras- och specialklubbarna betroddes autonomt hantera sina egna anglägenheter. Trots att tidsandan drev på, så hade SKK ändå behov av att kontrollera vad som fortfarande gick att kontrollera dvs med den nya datatekniken - alltså uppfödarna. Inget var för litet eller för småttigt för att inte hållas koll på, helt enkelt för att det gick att göra. Intet ont anande uppfödare med välrennomerade kennelnamn kunde plötsligt få ett ampert brev om att intervallen mellan kullar understeg den anbefallda tiden med två dagar... eller något annat som i praktiken saknar betydelse för valpars och avelstikars välbefinnande. Uppfödarna omyndigförklarades.










Hur kunde detta ske?








***








Vad kännetecknar då The Awkward People? Förutom "fyra år i rasen", total avsaknad av självkritik, samt obegränsade maktanspråk utan motsvarande förmåga; jo det brukar inte vara så väl beställt med Kunskapen...







En normal-awkwardian kan i bästa fall - men inte alltid - vara duktig med sin hund, kanske till och med "provat-på" som uppfödare/funktionär, etc. Men det räcker inte...







Man måste ha hela paletten för att göra nytta på den här nivån. Man måste kunna sin egen ras naturligtvis, inte minst bakåt, hela kennelorganisationen, helst också internationellt. Man måste förstå de olika orsakssammanhangen, procedurfrågorna, ärendehanteringen, stadgan... Det går inte an att inte veta eller bry sig i skillnaden på ras- och specialklubb, att blanda ihop EU med europarådet, eller att i offentliga sammanhang ge ifrån sig uttryck som "Uddmansson, eller vad han heter". Alla dessa villiga, som inte kan, finns på alla områden och nivåer inom SKK-apparaten, men mest av allt får de sin näring i rasklubbar. Det ligger i sakens natur att despotism och sekterism frodas ihop med falsk värdegemenskap (lysande!).






En awkwardian ser sig gärna som språkligt bevandrad, vilket man inte är - avslöjas ofelbart i internationellt sammanhang, sändebudets missiv vantolkas och stor oreda uppstår.







Detta bara som exempel.





***





Oj så många kommentar på min blogg! konstaterar Mor dvs Yours Truly belåtet.





- Vad är det för människor som kommenterar? sporde yngsta dottern.





Jag: Vet ej... i stort sett... sa jag, stackars världsliga kräk, lite svävande. Men det är trevligt att bli efterfrågad!





Ingrid: Konstigt, det låter som de tycker väldigt mycket om dig...





Jag: Ja-a, kan du tänka dig, så roligt!





Ingrid: Det beror på att de inte känner Mor!





Hm... med sådana familjemedlemmar behöver man inga ovänner...

 

Vendela

23 april 2009 08:39

Ytterligare ett inlägg mitt i prick

 

Ella

23 april 2009 10:13

Ännu ett helt suveränt inlägg. Läser och ler igenkännande, du kan verkligen huvudet på den berömde spiken.

http://www.minishetland.com

 

Karin L

23 april 2009 11:05

Lysande inlägg!! Tyvärr känner man igen sig.
Underbar benäming awkward.

 

karin L

23 april 2009 11:09

Kan inte motså att slänga in ett citat från min kära fader.
Idoga okunniga människor är det farligaste som finns.

 

Erika

23 april 2009 11:21

Happ, va sa en säja nu rå? Mera än att ho kunne lika gärna vart Vassböling akkurat lika slängd i käften sum hann Jönn! ;-)

Mao LYSANDE karakteristisk analys av läget.

PS. Fortsätt driv in spiken du, det gör du på ett alldeles förträffligt sätt! :D DS.

http://www.stoltaebbas.se

 

vicke

23 april 2009 12:30

Kan bara hålla med föregående talare, helt klockrent.´// Vicke

 

Duritzan

23 april 2009 14:20

Var glad för Ingrids kommentar! Det finns ett uttryck: Om dom skjuter på dig måste du göra någonting rätt.
Mao om folk bara stryker en medhårs så är man fel ute.

Å andra sidan så kanske de som tycker att det du skriver är åt h-vete inte lägger energi på att kommentera - åtminstone inte på din blogg :) Vad de säger till andra kan vara en annan femma.

Fortsätt att peka på var vi måste sätta in energin för att vända utvecklingen åt rätt håll - det behövs. Och det behövs fler!

 

Ingrid

23 april 2009 14:45

Men Mor, så hiskeligt elak du får mig att låta...
Menade bara att bloggläsarna inte fått förmånen att uppleva dig i dom situationer jag själv tvingats bevittna ibland..haha....

 

Lisbeth

23 april 2009 16:13

Kära dotter - det där låter lite kluvet?

Fått förmånen att... tvingats bevittna...

Här framträder för ett ofövanskat sinne bilden av Mor - ängel med horn och bockfot, eller...

 

Duritzan

23 april 2009 17:03

Fått förmånen att... tvingats bevittna...

Kanske ett uttryck för den kluvenhet ett föräldraskap medför? Å ena sidan den kärleksfulla beskyddaren, å andra sidan den begränsande fostraren. Och så alla andra roller man har att fylla: städ- & tvätt-tant, kokerska, hustru m.m

 

Ingrid

23 april 2009 20:22

Jaja, det var väl ett jämran tjat om formuleringar...!
Kanske mina känslor inför ämnet ändrades under skrivandets gång och därmed blev det något kluvet...

 

Ann-Britta

23 april 2009 21:27

Du är klok som en bok! Hur bär du dig åt för att beskriva problem så mitt i prick hela tiden? The Awkward People....
och kommentarerna från läsarna är inte illa. Jag gillar allra bäst "Idoga okunniga människor är det farligaste som finns" Det är sant som det är sagt.

 

CarinaJ

23 april 2009 21:30

Ibland blir jag helt "forpusted" som man siger i DK .....;-)....... jag tappar andan..... hur kan det liksom gå till när det blir så här?????? varför får det över huvud taget hända???? Finns det inget styrorgan som ser hur det går till och hur det blir????? Jag blir mållös och fattar ingenting......

JAg tänker tex bara på hur mycket oerhört erfarna, duktiga och kunniga uppfödare det finns i vår ras och alligevel så stängs dom på något vis ute från att driva aveln framåt i Rasklubbens namn..................alltså man frågar inte efter deras erfarenhet, vad deras lärdom "säger" osv osv.....

När jag för fleeeeeeeeeeeeera år sedan frågade vårt (aleeeeeeena rådande) avelsråd (a r a) varför inte rasklubben hade ett uppfödarråd fick jag till svar: det skulle aaaaaaaaldrig fungera......det hade blivit för mycket "tjabb och skitsnack" och det saknas för mycket kunnande............?????????????!!!!!!!!!!!!

Jag frågade samma "a r a" varför man inte hade någon form av "mentorskap" att erbjuda nya uppfödare (som man så väl behöver) och fick till svar att det fanns ingen gammal uppfödare som ville dela med sig av sina erfarenheter.............

Däremot är "awkwardians" en j---a klippa för rasklubben....fint va????

JA, va f-n säger man............

Jag blir ialla fall "forpusted"

CJ

ps ursäkta mitt språk det är inte speciellt "bevandrat" hihi ds

http://skaneskrabban.se

 

Lisbeth

23 april 2009 22:09

Ingrid,

våra gemensamma förehavanden ger rikliga tillfällen till den mest ömsesidiga och oblandade högaktning ....

Därför kan vi kosta på oss lite skoj - fniss & hih

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...