Yours Truly är rätt gammal. Allting är ju relativt, men jag har sett och erfarit det mesta - I´ve seen and done it all... Mitt liv har fört mig tillsammans med åtskilliga intressanta personer, till och med många av samhällets främsta. Som att vara någon slags Lifvets tennisdomare ungefär.. Visserligen ser man ju helst framåt, ej tillbaka. "Nur die Dunkelmänner blicken zurück", som Nietzsche så träffande fick till det.

 Att vid 60+ års ålder plita på sin lefnadsbeskrivning för med ens tanken på livet efter detta. Plötsligt kan en tegelpanna lossna från det gamla huset och slå en i huvudet, en knäppis på stan få för sig något och ta fram stiletten eller en förfärligt stor skuld förfalla - och man ligger där i en kartong med svenska folkets kransar över sig. Man kan undra vad som är meningen med det hela? Låtom oss ge fullständigt fan i att resonera om livets mening! Istället ska jag skynda mig att kratta ihop vad som går att rekonstruera av de senaste 60 åren. Your Truly anser sig böra förutskicka dessa anmärkningar på det att världen ska få någon aning om mina synpunkter på tillvaron...

Som ju alltid när man skriver böcker så ska det först till ett synopsis. Har tänkt mig det ungefär så här:

40-talet: Blir född, barndom

50-talet: skolgång

60-talet: arbetsliv

70-talet: familj

& C, & C...

Det här låter ju inte ett dugg spännande! You haven´t seen nothing yet....

Som uppvärmning en liten dikt om DEXIPPOS, hävdatecknarn, som börjar med de kända raderna:

Goten kommer, goten kommer! I går afton stod han ren 
knappt en dagsled, ve oss, ve oss! knappt en dagsled från Athen!

... och sen får man lite snurr på motståndets estetik:

Ständigt, ständigt nya eldar, och se där i moln av damm 
gnägga redan gotens hästar, glimma gotens vapen fram. 
Än en blick ut över fältet, och till häst Dexippos sprang, 
och hans stämma, följd av ekon, mäktig över hären klang!

Så här fint skaldade man i Athen år 267 efter Kristus.