Ch Fennican Ivanilos BIR i Jouensuu
Vid internationella utställningen i Joensuu, Finland vann kennel Fennican stort för svenske domaren Dr Göran Bodegård. BIR blev Ch Fennican Ivanilos och BIM Multi Ch Fennican Geeba Gerbera. Fennicans uppfödargrupp som bl.a även innehöll Niilos mor Multi Ch Fennican Äbby Ädelsten, blev 3:a i stora ringen. Stort grattis till uppfödare & ägare Inga Kahlman, Finland!

colliebloggen http://collie.bloggagratis.se/ Den har varit trevlig för mig, som sammanställt ner historiskt intressanta uppgifter om den underbara collien och andra tankar om allt relaterat. Det har varit spännande, ja, ett helt äventyr!

Uppenbarligen har den för många varit praktisk att skylla på vid iråkad oreda. Framför allt slipper man då grubbla över ekonomiska sammanhang, bristande kunskap och oförmåga i föreningsarbetet, schabbel i diplomatin, kennelpolitiska förvecklingar och sådana tråkigheter.



Tack alla läsare som varit med på den här resan.

... och med den alla pengar! Sommaren har varit oändligt skön, rolig och givande på många sätt, men...



Nu är festen slut och kreditorerna står för dörren. Suck!



Resor, kurser, anmälningsavgifter och vissa nödvändiga men dock extravaganser som inköp av t.ex nya glasögon har tagit sin toll. Ja, man måste ju leva också... men som Ingrid påpekade; "Vi lever ju ganska mycket..." Så sant! Ågren...



I morgon lär det vara utbetalning av den lilla pensionen - den går oavkortat till skattmasen... Stööön!



Och sen är det ebb, obevekligen. Det är fortfarande en tredjedel kvar av månaden och minst lika lång tid tar det tills arbetet ger utdelning i form av likvida medel...



Yours Truly hör nämligen till den tråkiga kategori av kulturarbetare som förutsetts leva såsom liljorna på marken - vilket ifs är sant - och nära sig av intet... ivf på sommaren, ety då kommer inga tidningar ut och ingen lön för mödan går att förvänta, än mindre skönja i fjärran. Hittills har det funkat att hanka sig fram genom diverse listiga manövrar, men nu är alla vägar stängda...



Denna förtvivlans jakt på pengar! Ångest, ångest min arvedel... Hur ska det gå?
Det värsta är att själv bekymrandet tär så mycket på krafterna vilket går ut över kreativiteten för nyttigheter, t.ex städande och arbete. En mänsklighetens välgörare i form av rikis med tio friska lakan i nypan skulle inte bara garanteras ett vänligt mottagande, utan (viktigare) göra mycket till för självhjälpen, om man så få säga!



Allt ordnar sig nog... på något vis... (Ingrid igen). Det brukar det göra, men det är j----gt jobbigt tills ordnandet är klart!


Spännande fortsättning följer...

Friidrotts-VM pågår i Berlin. Far och jag är otroligt effektiva och rationella, rastar hundar i reklamavbrott, lagar mat synkroniserat med försöksheat etc. Sändningarna sker ömsom i SVT och TV4, vilket är en prövning. SVT är ypperlig med alla försök och resultat prydligt redovisade, TV4 hackas sönder av reklam och för mycket studiopladder.



Svenska folket har varit bortskämda under guldåldern i hoppgrenar och sjukamp, även i löpning. Nu är de gyllene åren med Klüft, Holm, Olsson, Kajsa m.fl förbi... De dumma massmedianerna har svårt att acceptera att Sverige numera är en B-nation och talar om svenska medaljhopp. Det är nästan pinsamt. De nya sjukampstjejerna kan inte prestera, det är lätt att skylla på Berlinstadions snabba banor...



Tyvärr känner de svenska atleterna sig skyldiga att stanna upp inför utsträckta mikrofoner och förklara bakslagen, senast nu under tårar. Hur kul är det? Det vore bättre om de fokuserade på att försöka uppnå de resultat som förde dem till VM.



Berlin - Yours Truly är kluven till själva platsen, alltså samma som Adolf förklade "öffnet" vid olympiaden 1936.



Under 1990-talet var jag på jobbresa till Berlin. Dit vill jag inte igen. Väst-Berlin; allting jättestort, fläskigt, glassigt. Man gick omkring förhäxad av alla smaklösheter. Hela staden såg ut att vara gjort för truppuppmarscher, vilket den förmodligen också är. Öst; jättestora hus såg ut som spetälska, svårt förfall, slitet, hemskt, deprimerande fult. Människorna likadana, tvåmeters skinnskallar med basebollträn i händerna. Jag flydde in i hotellet...



I Tyskland, lärde jag mig, får man alla eventuella fördomar bekräftade och det med råge. "Världens tunnaste bok - Tysk Humor"... "Blod och järn"... Det tyska språket får ingen riktig bärighet om det inte rytes fram... "Schweinhund! Mensch! Kerl!" (obs fin stegring här...) "Ich habe doch eine Zeitung zu bedienen!"



Jag vet att det finns trevliga och fryntliga människor i typ Bayern, men detta var alltså Berlin.

Enligt Wikipedia är det utmärkande för en pekoralist att " ... uttrycks- och meddelelsebehovet är långt större än gestaltningsförmågan. Den emotionella och intellektuella kapaciteten räcker inte till för de stora ambitionerna ."
Blev uppmärksammad på senaste inlägget på en hemsida - rena generalsnyftaren om den lilla krabaten som minsann klarat hela tre veterinärbesiktningar bla bla... och tänkte i den riktningen. Ett pekoral är allvarligt syftande, men som genom stilbrott eller felaktiga ord och uttryck, oavsiktligt får en löjlig verkan.

På en annan hemsidas gästbok berättades att en hund sorgligen blivit påkörd och död. Det tragiska budskapet blev alldeles förfelat då matten bad om hjälp att skaffa ny hund. Eventuellt kunde modellsittning erbjudas i utbyte mot valp "då jag har en för åldern mycket välutvecklad kropp." Det leder liksom tankarna i fel riktning.
Går folk på vad som helst?

Ingrid kom utsusande med böcker och goda grejor till kaffe, så det blev ett avsteg från den smala vägen... Det kan jag kosta på mig. Solen skiner, Ingrid och far plockade bär. Vilken tid i livet är (var) roligast?




Det är roligast nu, känns det som...




Yours Truly har blivit vis, så jag gör inte så många dumheter längre. Jag har ju ingenting att vara ängslig för längre. Det kan inget hända mig mer... Jag har kravlat mig genom riskzonen och farorna. Jag behöver inte vara rädd längre. Jag tycker fortfarande inte om höjder (precis som Churchill, hahaha..) gillar inte balkonger, stegar, broar, perronger - hålla sig på mitten med små rörelser, ändå inte kunna låta bli att försiktigt att närma sig kanten... men jag är inte rädd för den heller.... Det känns som jag fått en extra chans i livet, faktiskt. Även Churchill - om vi nu ska forsera tankegången ytterligare - fick en ny chans. År 1931 skrev den svenske utrikeskorrespondenten Gustaf Hellström att Churchills tid var förbi. 1939 går Nazi-Tyskland in i Polen och Storbritannien förklarar Tyskland krig. 1940 blev Churchills stora år.




Tre tikar löper och de är förankrade i säkerhet bakom lås och bom. Inga valpkullar planeras nu, jag har ju allt som jag vill ha för egen del.

Ingrid kom hit idag och hade godheten att ta med en fantastisk bok, som hon nu fått från redaktören på Hundsport, Torsten Widholm. Det är naturligtvis Bo Bengtsons helt underbara Best in Show - the World of Showdogs and Dogshows.

Och man blev sittande en lång stund. Vilket magnifikt verk! Some trip down memory lanes...

Den innehåller så många fina bilder på minnesvärda hundar och människor; domare, uppfödare, utställare, handlers som Yours Truly faktiskt haft fömånen att träffa, en del har blivit goda vänner.

Dessutom har Bengtson den analytiska förmågan och lätt burna lärdom, vilket gör läsningen till ett oavlåtligt nöje. Just överblicken och analysen är något som jag tycker saknas nu i dagens svenska ankdamm...

Boken har naturligtvis fullödiga kapitel över hur allt startade - från mitten av 1800-talet inte så långt tillbaka i tiden. Intressant att se hur hundsporten hade avstamp i samma miljöer som de tidigare populära och ruggiga bloodsports - råttmatcher och liknande och organiserades av i mångt och mycket av personer ur samma kretsar.

Läste om Stolpe och det inlägget håller än - i själva verket blir det allt aktuellare och det med hemsk hastighet...:

"Hans sinne för humor berördes av (xx)-organisationens tomhet, dess alltigenom charlatanmässiga karaktär: som någon slags ytlig psudoreligion iakttog man en mängd riter och yttre former, tillerkände varandra utomordentliga hederstitlar och kraschaner, inbillade sig göra någon slags andlig insats, maskerade det helas dåraktighet genom vissa former av filantropi och gottade sig i den chans till festligheter, braskande hyllningstal, självuppförstoring, superi och verklighetsflykt som sammanträdena erbjöd."






- Fy, så elakt skrivet! tänker förmodligen den läsare som vet att Yours Truly är kennelkremlolog till yrket, samt därmed sammanhängande förrött en del av sitt liv vid dessa organisationers fullmäktigen.






Skulle kunna vara det, men citatet är skrivet av Sven Stolpe, författare,journalist, översättare, litteraturforskare, litteraturkritiker i en roliger bok som bl.a handlar om ordensväsendet. Annars känner man onekligen igen sig i det mesta...
Bilden föreställer Sven Stolpe när han försvarar sin avhandling Från stoicism till mystik - Studier i drottning Kristinas maximer (levnadsregler) i Uppsala universitets aula i maj 1959.




Sven Stolpe - 1905 - 1996




Sven Stolpe skrev långt fler än hundra böcker och utvecklades med tiden till ett slags enmansuniversitet. Hans intressen omfattar det mesta, men framförallt litteratur och historia. Som stridslysten och eldig debattör gjorde han sig redan under mellankrigstiden ett namn i svenskt kulturliv och var länge en välkänd signatur i den kritiska debatten. Han intog en allmänt konservativ ståndpunkt i kulturfrågor och såg den moderna kulturen som en kamp mellan onda och goda idéer. Stolpe var hela livet verksam som outtröttlig folkbildare med välbesökta föreläsningsturnéer.



Citat:



"Mera sällan skriver man om kulturens destruktörer, de många /.../ personer som väsentligen river ned och förlamar, som föröder och förgiftar. Min avsikt är att fästa uppmärksamheten på sådana destruktörer och skadegörare i svensk kultur."



Här - återigen - är Stolpe på pricken. Byt ut ordet kultur mot kynologi och vi har dagens situation i svenska kennelvärlden i ett nötskal.
--
PS På förekommen anledning; läs gärna även det andra inlägget till höger, det Om information. Ack hur mycket dumheter skulle icke mänskligheten besparas om fler lärde sig begripa skillnaden på PR och information och inte blandade ihop dessa vilket sker frekvent och i förskräckande omfattning.---Håller på att samla mig till något stort - materialet är övermäktigt och får nog delas upp i småbitar för att passa bloggformatet. Vi får se hur det går...