Det snöar och är kallt, brrr... Ett barndomsminne gjorde sig påmint. Sådant väder kräver mjölkchoklad med ostsmörgåsar! Sagt och gjort; inom kort satt Yours Truly med en ångande kopp och rediga mackor. Ah! Hittade även en skvätt tjock grädde att förgylla anrättningen med. Precis när jag lutade mig bakåt, varm, mätt och belåten, då hörde presstjänsten av sig. Ville jag vänligen se till att nya manus bums kom redaktionen tillhanda. Stön! Med blodsocker upp över öronen, en hjärna full med ljummen gröt och blytunga armar, satte jag mig ner och plitade ihop texter till anbefalld längd. Vad gör man inte föratt kunna hålla helg med gott samvete!---Gunvald är en mycket trevlig och duktig valp. ALLT han gör är sött! Varje kväll går vi ut, han gör kvickt vad han ska och sen kånkar jag upp honom till sovrummet. Lilleman gillar att sova med nosen på min arm, gärna med kroppen under täcket. Gud så gulligt! Där ligger han som limmad till kl 5 - då gäspar han och sen har man ett par minuter på sig att sprinta upp innan han börjar läcka. Hittills har dock detta inte skett.Lille G har en specialitet; han kvittrar! Först trodde jag att han gick runt och smågnällde över något, men nu verkar det mest som det är ett socialt läte. Han kvittrar, småpratar, vifta på sin lilla svans och krumbuktar. Står jag ut med att leva med en fyrbent undulat? Lille G har nu nästan ståöron, på kvällen när han är trött då vippar det ena lite grann, på dagarna när det är spännande står öronen som ljus. Ska försöka ta kort på öronstatusen.--Lilleman är stillsammare och mer eftertänksam än pappa Jack i motsvarande ålder. Det är ingen nackdel då han är helt orädd, i varje fall för sådant som han känner till. Härom kvällen rann han in i stallet mellan hästarnas ben. Iiii..h! Var är han? Hur hittar man en mörkgrå liten vätte i skumrasket??? Efter någon halvminuts ängsligt letande hittade jag honom nosandes på Voice bakhovar. Tur att man har snälla hästar!---Andra som försvinner! Silken Thomas, ett litet rexmarsvin, har ramlat (hoppat?) ur burskåpet och slunkit in under ett annat skåp, omöjlig att få fram. Har lagt ut en morot på golvet, så han lär inte svälta. Få se om det är små tandavtryck i den i morgon.---21.30 Silken Thomas fortfarande borta!---Läser Sjöwall/Wahlöö Mannen på balkongen. Där dyker lille G:s namne, Gunvald Larsson upp för första gången, i juni 1967. Enligt Kollbergs beskrivning har GL samma uttryck i ögonen som man kan se hos mopedförare. Stämmer det på vår Gunvald? Svar: Ja---22.45 Höade marsvinen, höpåsen ovanligt tung. Där satt Silken Thomas och smaskade. Raap! Han hade smitit in och hållit sig undan i 10 timmar! Som jag letat, med ficklampa och lyst under alla möbler. Nå, slutet gott, allting gott. Nu jag Gunvald under armen och nanar. Zzzzz...