Perser har varit en godkänd ras sedan bildandet av den första kattklubben 1946. Från början kallades den angora, men bytte namn till perser i och med SVERAKs anslutning till FIFe 1955.   

Den av mig mycket beundrade Ch Ormeryds Carl-Gustaf blåspotted perser

Perser är som vuxen en lugn, diskret och tystlåten katt med ett jämnt temperament men är ändå pigg och alert.

Den är kraftig, massiv och satt (cobby) med korta, grova ben och stora runda tassar. Huvudet är runt med kort bred nos, kraftig haka och en helt rundad panna. Ansiktet ska ha ett sött, öppet uttryck. De uttrycksfulla ögonen är stora, runda och placerade brett isär. Öronen är små och sitter brett isär.

Perserns långa päls, med mycket underull, är silkig och med en karaktäristiskt lång stor krage. Svansen är kort och välpälsad. Pälsen kräver en hel del vård i form av regelbunden badning och, helst daglig, kamning. 

Perser förekommer i drygt 300 färgvarianter.

PERSER – historia och ursprung

Att långhårskatter existerat i Mindre Asien sedan hundratals år visar fynd av reliefer och annat bildmaterial och sedan 1500-talet har de varit kända i Europa. Dessa långhåriga, vackra katter blev populära vid den praktälskande franske kungens hov i 1700-talets Frankrike.

Det fanns då två varianter av långhåriga katter; perser (som tros härstamma från Persien / Iran) och angora (som tros härstamma från Ankara / Turkiet). Persern hade brett, runt huvud, yvig päls och kort kropp medan angoran var slank och högbent med trekantigt ansikte och längre päls. De ursprungliga raserna korsades och efter selektiv avel fick man så småningom fram dagens perser.

Dagens perser härstammar från England och framförallt USA. De perserkatterna som man i Sverige och Norden avlade på fram till mitten av 1980-talet kom i huvudsak från England. Därefter är det i stort sett enbart katter som härstammar från USA som används i avel. I USA har man en betydligt bredare avelsbas (fler katter) än i England, vilket har gjort att man kommit längre i sin strävan efter den "perfekta katten". Deras arbete ligger till grund för perseruppfödarna i Sverige i dag, som har fått fram en perser som mycket väl överensstämmer med den standard (rasbeskrivning) som finns; en söt katt med runt huvud, kort nos och lång vacker päls!

* exotic är en korthårig så kallad syskonras

* angora var perserns ursprungsnamn. Det finns en ras idag som heter turkisk angora och som återfinns inom semilånghårsgruppen

* chinchilla är inte en ras utan en färgvariant (silvervit bottenfärg som uppvisar ett silverliknande skimmer tack vare de färgade topparna på hårstråets yttersta del) och den förekommer på flera raser

* colourpoint är inte en ras utan en färgvariant (även kallad himalayatecknad eller maskad vilket innebär att ansikte, svans och ben har en färg och resterande delen av katten har en ljus beige nyans) och den förekommer på flera raser.

Det registeras c:a 900 perserkatter i Sverige.

Fakta från Kattförbundet SVERAK:s hemsida http://www.sverak.se/

Det är kallt, blåser och kräksnöar... Inne är det förvisso något varmare, men ylletröja, halvvantar och raggsockor gäller + helst en spinnande kattunge i knät som extra värmedyna. Kära far och jag är osannoligt klena; huvudvärk, feber, hosta, rinnsuva... Vi är alla fall överens om att värre kan det inte bli! Husse vacklade iväg till jobbet, Yours Truly har sitt hemma...

   Det finns annan huvudvärk.... På grund av kunskaper om SKK som kanske has och som ivf människor förväntar att Yours Truly har, så händer det ganska ofta faktiskt att frågor kommer om att "öppna eget". Dessa äro vanligtvis från medlemmar som - ibland förståligt - känner sig motarbetade eller i övrigt upplever svår vantrivsel i den ras/specialklubb där medlemskap innehas. Man vill starta en ny klubb... Mitt svar är alltid ett och samma - gör det inte! Ivf inte om man på något vis vill "fortsätta" inom den officiella verksamheten. Saken är den att SKK-organisationens stadgar inte tillåter mer än en klubb för respektive ras.

Det finns naturligtvis inget som hindra människor för att gå samman kring ett gemensamt intresse och bilda en cirkel/sällskap eller liknande. Vi har föreningsfrihet i vårt land! Men så fort sammanslutningen börjar likna den officiella inom SKK och ha liknande service/utbud som t.ex valphänvisning, då är den vips en konkurrent till rasklubben och nekas annonsering inom SKK. Så ÄR det bara!

Mitt råd i dylika fall - om man vill ha en förändring: gå de officiella vägen - via medlemsmöte, årsmöten och motioner. Nu säger de luttrade att det är ingen idé, etc. Men det är enda sättet...