Föda upp hundar - och andra husdjur för den delen, hästar, katter - vad är det? Jo, det är ett Hantverk - en kunskap på utdöende. Förr fanns det bara en målsättning - och då bortser jag från hundskojeriet, som naturligtvis florerade, då som nu - det vara att föda upp förstklassiga valpar. Man parade det bästa med det bästa och hoppades på det bästa - och så måste naturligtvis uppfödaren vara tillgänglig och självfallet också göra sitt bästa...

Nu är målsättningarna flera (ska återkomma till det!) och spretande åt olika håll... Samtidigt har förutsättningarna för hunduppfödning i grunden förändrats - på gott och ont, mest på ont verkar det som. Kennlar i den gamla stilen finns praktiskt taget inte längre... och inga hemmafruar... Idag har uppfödarna ett par hundar hemma och ett halvdussin på foder. En lösning för att få det daglig livspusslet att gå ihop, men idealiskt är det inte. Mycket av känslan i uppfödningen går förlorad, hurdan är egentligen den där tiken som man har på foder? - det kan bli tvister med fodervärdar, etc.

Numera tvingas uppfödare alltmer att förlita sig på trubbiga instrument som står till förfogande i form av meriter, hälsoundersökningar och tester, istället för den skickliga uppfödarens Fingerspiztgefühl.

Förr lärde sig intresserade ungdomar hantverket genom att gå i lära hos någon etablerad uppfödare, som kennelflicka/pojke; först i Sverige och med tiden kanske utomlands, i första hand då i England. På så vis fick ett ungt och ofördärvat sinne ovärderlig kunskap om hundar och hundsport så att säga inifrån.

Detta var något att stötta sig på när adepten sedan satte igång på egen hand.

Dagens uppfödare kommer igång sent, har inregistrerat kennelnamn utan att ha åstadkommit minsta lilla valp, men har genomgått Utbildning i SKK:s regi. Kunskap förutsätter dock förstådd information, men hur ska man kunna tillägna sig det? När det inte finns något levande att relatera till, bara kurslitteratur och kursledarens röst... All lärdom är bra, men kan ge en falsk säkerhetskänsla; "jag kan det här, det har jag papper och diplom på!" Det kan man inte! Vilket visar sig inte minst då man står med en krånglande avelshund, en krystande tik, en pipande nyfödd valp. Vad är normalt? För den här rasen? Åldern? Dagen? Timmen? Uppföderskan in spe får spader (ja, det är alltid en hon som det är frågan om, karlar tar av någon anledningen det mera piano)... Och så är karusellen igång, telefon till veterinärer och likställda. I värsta fall iltransport, valpar kommer i baksätet, tiken stressad, tar inte hand om småttingarna, mjölken sinar... tillägg? - magont, livshotande diarré... Vad som skulle ha blivit en lugnt och tryggt omhändertagande och välkomnande till livet, utmynnar i en dyrbar och ångestframkallande eländesspiral. Människor gör så oförståndiga saker med sina djur så man tar sig för pannan... Stackars tik! Arma valpar! Varför är det på detta viset? Vart tog hantverket vägen?

 

Eva

10 november 2010 11:16

Lisbeth, vilket alldeles utmärkt inlägg i "expertdebatten".Kan allt-vet allt-förstår inget uppfödarna är bedröviga i sin uppnästa (o) kunskap. Har flera gånger blivit uppringd av folk som vill ha hjälp med en valpning... och så är inget ordnat; modertiken orolig då valpningen startat, ingen valplåda ordnad, inget något alls, men tiken har börjat krysta... och det av folk som minsann har papper på att de är uppfödare...precis som du skriver INNAN en kull ens är född... Bilden du har med är underbar! Är det månne en fin kull svarta tibbespanielvalpar?

 

Ingrid

10 november 2010 11:39

Bra, Mor!

 

Gudrun

10 november 2010 11:49

Så sant, men vad gör man åt det?
Kanske något för rasklubbarna? För som du skriver är ju beteende osv ofta rasbundet. När jag hade mina kullar borderterrier hade jag ett stort stöd av första tikens uppfödare, som dessutom gav mig chansen att vara med på några av hennes valpningar innan det var dags för min tik -suveränt lärorikt. Sker sånt i SKV?
Dessutom - det finns veterinärer som aldrig varit med på en normal valpning - vet av erfarenhet. Hur ska dom kunna bedöma en ev komplicerad?
Ingen är så bra att ha till hjälp som en erfaren uppfödare - här har ni alla en uppgift.

 

Anita

10 november 2010 13:08

Du är mycket bra på att få fram verkligheten. Av erfarenhet och kännedom hjälper man tiken på rätt sätt när det behövs. Tyvärr så är det inte längre ett hantverk där man får gå lärling, själv fick jag lära mig av erfaren uppfödare och jag har även lärt min dotter. Lugnet och tryggheten kring valplådan är så viktig!

http://www.spireans.se

 

Taina

10 november 2010 21:26

Erfarna uppfödare har en uppgift. Ja, men då måste den efterfrågas.
Om man inte är jättegullig, och oavbrutet ger beröm så vill ingen konsultera en....Det finns nya uppfödare som väljer "snälla" mentorer.
Att förstå och kunna ta kritik på rätt sätt är en förutsättning.

Taina

http://www.chiroskas.se

 

Jeanette

16 november 2010 11:47

Håller med dig där, jag har väldigt liiite förståelse för alla dessa uppfödare, de sitter och skryter på sina hemsidor och har där listor över vad som krävs att få köpa valp av just dem.
Kollar man vidare så visar det sig att de ALDRIG fött upp en endaste valp. Men de VET precis allt om allting särskilt om vad som krävs för att föda upp bra hundar. Märkligt fenomen, inte ens jag går ut och gapar i hundsammanhang att jag minsann är hunduppfödare. Men jag har ju bara haft uppfödning sen -84 ;)

http://www.oneways.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...