Vill Yours Truly vara här?:

   Nä, men visst kan det vara frestande att kriga för en rättfärdig Sak - eller Princip snarare än sak. Men ibland blir det bara för mycket...

Så mycket ter sig meningslöst och idiotiskt och motbjudande i den tillvaro där man hittills har dvalts. Det förtar mycket av glädjen och nöjet. När så belackare av div grumliga skäl eller av förhållanden som man tror sig veta något om t o m missunnar mig min valplycka då finns det naturligtvis inte mycket att göra åt detta.

Even Rasmus was disgusted...  

foto: Paul Stanton

Man kan ta strid! Eller vända den världen ryggen... Valet var lätt!

Rapport från färdighetskommittén: kattungen Mandrake, 7 veckor idag, kan nu allt som en liten minikatt behöver kunna!   Dessutom har han nyligen lärt sig klättra - en färdighet som finslipas och prövas om och om igen till den bedårade uppföderskans tindrande förtjusning.   

Mest fantastisk är dock - ivf ur en luttrad hundmattes perspektiv - att kattungar per automatik vips blir rumsrena så fort de kan vingla ur bolådan. En liten kattunge går målmedvetet fram till sin toalettlåda - krafs, krafs, striiil - sprätt. Och så är det klart, luktfritt och prydligt. Och detta utan att man behöver lära ut eller träna. A miracle if you ask me...

Kan numera tituleras ålderspensionär, ett förhållande som Yours Truly som klen åldring är mycket nöjd med.

  Ägnar rutinmässigt liten tid åt den käraste sysselsättningen - spionera på mitt konto.   Där finns (förhållandevis) en förfärlig massa pengar. Detta har inte hänt sen fan var liten, så man kan jubla lite tyst för sig själv. Eja, Gud i det!  Dessutom får jag ännu mera pengar varje månad utan att behöva lyfta ett finger, bara så där... Splendid!

Vad gör då pensionister? Har ingen aning... Men efter att ha studerat omgivningarnas utbud av gamlingsaktiviteter så verkar stavgång vara grejen. Det är nog inget för mig...

Har för länge sedan insett att jag aldrig mer kommer att kunna gå långpromenader.

Kanske är det logiskt att Yours Truly nu förgyller My Precious Last Years med katt!   

Där är kära far och jag överens - för trots att han ägnat 30 år åt bruksdomeri (eller kanske just därför?) - insisteras på att umgänge med katt är en mer kultiverad form av husdjurshållning...

Tänker visst inte sluta jobba bara för att pensionen dråsar in varje månad. Yours Truly har nämligen upptäckt att det går utmärkt att arbeta med en kattunge i knät - behöver inte stödja med handen, (som med en valp) - den lilla nåldynan spärrar bara ut klorna och håller sig kvar!

Kanske tittar pensionärer på TV? Då är Yours Truly helt borta för här hänger man inte med och känner sig dessutom frågande, ja, rent av främmande inför utbudet...  Det är Idol och Bonde söker Svin och allt vad det är... Vi har dessutom bara jord-TV och inga extrakanaler och ska inga flera ha! Har intalat mig att jag aldrig tittar på TV - programmen är för usla... Men detta är bara delvis sant; nyheter, dokumentärer, naturprogram, engelska och svenska deckare kan vara finfina grejer! Och så förstås Svinarps Starke Man! En underbar serie om livet på ett kommunkontor. Går ej att överträffa! Nästa favorit är polisprofessorn Leif G W Persson i Veckans Brott, som är ikväll.   Not to be missed!

Glädjen med the World´s Cutest Kitten får det naturligt att röra om ordentligt...   Lilla Mandrake - Yffranes New Moon Rising - påminner om något, ja hela situationen har Yours Truly upplevt förr. Och så kom jag på det! Naturligtvis inte någon katt, katterfarenheten är ju begränsad... Men min allra mest framgångsrika hund, desutom av egen uppfödning, var pekingesen Int & Nord Ch Ulvus Ai-Ai Buff.    Och Mandy påminner så mycket om vår käre "Uffe"  - inte bara färgen, nosplaceringen, uttrycket, etc. utan just denna utstrålning...

Uffe hade också lite motigt i starten... Så här var det:

På den tiden det begav sig - för 30 år eller mer - då gjordes saker och ting med (stor) stil! Sålunda skulle ny stjärna hittas i alla pekingesers förlovade land - England! Fick möjlighet att göra en moderlivsimport, en tik av prima stam kom hit dräktig med en av Englands topphundar. Importen gjordes i samarbete med den sedermera välkände internationelle all-rounddomare Kenneth Edh. Valpkullen skulle födas här och så skedde utan problem. Men det tog inte lång stund att upptäcka att något var fundamentalt fel; valparna tog sig inte, pep och tynade bort. Mamman hade en infektion som överfördes till valparna. Tiken botades men för de små var det ingen räddning att få. Men en stor ljus hanvalp klarade sig och det blev Uffe. Han växte upp i tron att han var vackrast och bäst i hela världen!   De band som den dramatiska uppväxten knöt mellan valpen och den tvåbenta "mamman" kunde ingenting ta kål på. Tillsammans var vi oslagbara! Det här är egenskaper som kommer väl till pass i utställningsringen. Det ska mycket till för att en liten pekingese ska stå och "äga" ringen, men det gjorde Uffe. Han blev nästan alltid högt placerad eller vann i dåtidens starka dvärghundsgrupp, han blev BIS på rasutställningar, BIS-2 specialklubb, Årets Pekingese, m.m Glory days!

Bilden från debuten på pekingeseutställning:

 Yours Truly med den självbelåtna minen hade sinnesnärvaro att sätta på sig BIS-valprosetten, nästa är Rita Franzén med bästa tik, i mitten arrangören Marina Reuterswärd, domare Kari Järvinen (Finland) och längst t. h. Kenneth Edh med sin BIS-vinnande Skarabergs-hane. Och är det inte fantastiskt att alla dessa människor fortfarande är synnerligen aktiva i ring- och domaredansen! Those were the days...

 Foto från utställningen: Gunnar Lindgren

  Kattungen Mandrake hare utvecklats enormt de senaste dagarna, framför allt personligheten. Det är nu ingen hejd på vad en 7-veckors exot kan göra! Han svingar sig världsvant ur sin lilla hage så nu är friden slut... Inte minst måste man se sig för vad man sätter fötterna. Dessutom klättrar Mandy lätt uppför mina byxben och lägger sig tillrätta i knät! Först trodde jag att han var hungrig och ville uppmärksamma på detta, men det visar sig att han vill ligga just  i knät, ivf ligger han kvar där, blundar och spinner. På många vis är han redan som en vuxen katt... Vad ska det bli av denna brådmogna unge? Man blir smått rörd... Vilken liten fin kompis jag fått! 

  Mandy har nog inspirerats av den store danske författaren och sagoberättaren H. C. Andersen.

Motto för Yffranes New Moon Rising:

Først gaar man saa gruelig meget igennem, og saa bliver man berømt

  Uppdagades att våra kära hundar - någon enskild eller i samarbete - har bitit sönder husses musikmaskinhörlurar (vilket i detta hem förmodligen är det värsta som kunde göras). Bara att krypa till korset och bekänna samt fyrfalt kondolera och erbjuda att ersätta det förstörda. Suck!

Hoppas kära far kommer över förlusten samt kan leva på gårdagens konsert i Norrtälje kyrka med  Mozart's Requiem tills nya lurar skaffats till musikmaskinen.

Idag var den dags för första badet för exotic-kattungen Mandrake, snart 7 veckor.   Vi foro till badmästare Marina, för att det hela skulle bli efter konstens alla regler - och så att hon som meduppfödare skulle få umgås med underverket. Det v ar också premiär för att åka bil och sitta i transport. Allt detta klarades av fint, bara några smärre pip. För att vara sjysst mot katten så fick lille Mandy först bekanta sig med det nya stället, träffa ett par stora nya katter och leka lite med deras arsenal av lekisar. Under tiden serverade Boa egnhändigt tillagad och urgod gryta. Tack så mycket!

Så dopp i baljan, shamponering och fön. Mandy skötte sig strålande... with flying colours! Han var så duktig... Blev han inte fin? Nu kan man t.o.m se spottar och tecken - tabby eller spotted? Ej tigré väl...? Vad säger expertisen?

En liten stund avkoppling och lek som belöning...

   Posering för foto före hemfärden...

  Tack Marina, Boa och Felix!  Mandy

  Idag ska Yours Truly berättar vad jag har för mig om dagarna i det lilla gröna huset Vårdal och mitt tjusiga liv på landet. Det är lätt som en plätt samt astråkigt för jag gör samma saker varje dag.

 Here we go:

* 5.30 Vacklar upp, avfyrar ett leende (så är det avklarat!), säger hej till husfadern som redan varit uppe en halvtimme, släppt ut hundar, gjort te, hämtat tidningar. Läser de brokota bladen koncentrerat och utan onödig konversation. Säger hejdå till husfadern som försvinner till arbetet. Friden lägrar sig...

Det varar inte länge, ty...

*6.00 ...nu måste kokas hundmat! Kött, ris & korngryn får puttra till näringsrik och smaklig konsistens, den aptitliga pölsa som Ulvus vovvar levt och frodats av i mer än 40 år. Ger Mandrake sin kattungemat.

*7.30 Gryningens grå fingrar har nu börjat infiltrera den tynande nattens dunkla anlete (skickligt!), det är ledsyn ute, så hästarna kan släppas ur stallet. Hundarna rastas igen.

*8.00 Hästarna får morgonmål, hö & havrekross blandat med något uppblött typ proviva. Medan pållarna mumsar på sitt, förbereds utspisning av övriga djur... Marsvinen får frukostmorötter, katterna sin mat och hundarna det de ska ha.

*9.00 nu har klockan blivit kaffedags! Morgonens skönaste stund! De som vill kontakta Yours Truly och få vänligt bemötande rekommenderas ringa efter detta klockslag. Bara som ett tips... Energin är på topp, livet är underbart och fullt av möjligheter!

Nu finns tvenne alternativ: antingen sätta sig vid datorn och författa dagens text till anbefalld längd i enlighet med överenskommelse. I bästa fall; de gyllene orden rinner ur mig som sirap. Det finns också s k research som ska göra, ringa runt och försöka få tag i folk som är på organisationskonferens, chefskurs o dyl. Eller, ta den lilla bilen och åka åt något håll för att skaffa sånt som behövs eller uträtta diverse ärenden. On A Bad Day kan det vara så att jag BÅDE måste jobba som en galning SAMT störta runt i olika kommissioner. Då är det svårt att hinna med.

Dessutom - både husfadern och jag är ålderspensionärer. Hur märker man det? Vi jobbar båda för fulla muggar och håller oss gissningsvis pigga och raska.

*11.00 rastar hundar, ger hästar deras morötter. Ny mat till Mandrake. 

*12.00 Sköter djur, kammar, borstar, städar, tvättar och tar hand om tvätt... bär saker fram och tillbaka... Hämtar posten. Så där håller det på...ett tag. Då infinner sig en Ekande Tomhet i Mitt Lifv... Tillvaron, nyss så rosig och löftesrik, är plötsligt grå och fylld av misströstan. En osynlig hand har lyft ut min hjärna och ersatt den med en kålrot. I mina ådror frustar inte längre the milk of human kindness (lysande!), utan mera typ fesljummet diskvatten. Kommer på att jag inte ätit något. Kollar i kylskåpet, det får bli något säsongsbetonat, typ filmjölk (sommar), gröt (vinter).

Tiden går...

*13.00 Ungefär nu börjar Yours Truly att krokna betänkligt. Ibland orkar jag motstå impulsen till en stärkande tupplur. Hur som blir det nystart senare, nämligen...

*15.00 Då måste kvällskarusellen förberedas, stallet städas, mockas, ströas, halmas etc.. Det finns besserwissrar som menar att shetlandsponnyer lever på luft och vad de kan skava i sig från backen. Såna människor yrar i mössan! Mina pållar mår prima på sin väl genomtänkta diet (gott men magert sent skördat hö, havrekross, morötter), är väl musklade, har fin hårrem och har bra hull. Så jag framhärdar nog på mitt vis. Hundarna rastars och får pellets. Den här tiden och framåt ska folk ge fan i att ringa till mig. Har inte tid.

*16.00 Hög tid att börja med middagen, inget industriprocessat, allt hemlagat, ingen färdigmat. Det får ta sin lilla tid. Hästarna släpps in i stallet med sin mat. Öppnar grinden till landsvägen.

*17.00 Husfadern dyker upp, middag förtäres. Ny kattungemat.

*18.30 Marsvinen får kvällshö. Jag tar tekopp, läsebok och hundar med till vardagsrummet, tänder värmeljus i alla fönster, sätter på TV:n, draperar hundar och katter runt mig i soffan.

*21.00 Slår yrvaket upp ögonen, ungefär samtidigt som husfadern säger morsning och går och lägger sig. Kvällsrastar hundar, letar reda på katten Klara som smitit ut, går ner till stallet, ger Dolly & Voice & Viola kvällsgodis (varsin morot el äpple), Nattar pållarna och släcker.

*22.00 Ger kattungen sin kvällsslurk och ramlar i säng. Somnar inom 3 minuter. Zzzzz....

---

Lite senare...

Ibland ringer någon umgängesam person som inte bor på ewn kolsvart landsbygd i ett gammalt svårstädat hus med ålderskrämpor och jord-TV (inga extra-kanaler) och en del husdjur och vill tala om Höga Ting! Det går bra det med...

Ännu senare:

Go´natt igen...