Idag åkte vi till Astrids familj i Svanberga och hälsade på. Gunvald charmade alla och uppförde sig persfekt. Han fick bekanta sig med våra barnbarn Daniel och Erik. Pojkarna hade roligt tillsammans!

Gunvald fick följa med till Roslagens Brukshundklubb. Där var det årsmöte så lille G har aldrig sett så många människor på en gång, samt flera stora hundar! Allt gick bra, G hade halsband & koppel för första gången. Han sprang omkring lös i stugan, pep och kvittrade en del som han brukar, hälsade på snälla människor och viftade på sin lilla svans. Träffade Fia och Lena, som vi gått kurs för med de vuxna hundarna. Jätteroligt! Gunvald fick frolic, smaskens... Sen åkte vi hem. G kommer att somna kvickt ikväll...

Susade in till Flygfyrens underbara värld med våra pantburkar & petflaskor. Omsatte kvitton i semlor till far & mig. Är det helg så är det!Vidare till Görla sopstation med 9 säckar skräp. Fick veckans chock; stationen ska stängas i två månader "för ombyggnad"! Varför då? Den fungerar ju utmärkt! Så smart att stänga just när alla fritidshusägare städar tomten på skräp och förra årets utemöbler. Två månader, det är ju en evighet! Var ska jag nu göra av våra sopsäckar? Fast det är väl några EU-miljoner som ska plöjas ner. Alltid föder det någon.Besök på S---s---n är en pärs för en sparsamt sinnad. Där kastar folk hänsynslöst bra och fungerande grejor (i min ögon spritt nya!) bara sådär. Tur att salig mor Lisa, f 1913 och dessutom småländska, slapp uppleva detta hårresande slöseri. Man blir mållös!Vet inte folk att ta till vara på alla färdigheter, gamla som nya, när civilisationen kollapsar? Satte mig genast ner för att fundera ut vad Yours Truly kan. Det mesta är (nu) värdelöst vetande, men i alla fall...Jobbet på apotek och med läkemedel lärde mig mycket om litet. Som murvel kan man litet om mycket. Detta sammantaget gör en väl rustad för alla eventualiteter.Lisbeth kan:* bygga gärdesgård* handmjölka kor* gräva diken* ta upp säd och göra skylar* köra timmer * barka sagda timmerstockar* backa med häst och vagn* trilla piller* göra dekokter* köra sterilfilter* tyda Dr Härdelins handstilsamt* köra Northons Disc Doctor (apropos doktorer)* googla på nätet* bryta ner jordbruksministerns pressekreterareLisbeth kan INTE installera videon, vid närmare eftertanke kan jag nog inte ens starta videon. Det är det som man har barnbarn till. Ska försöka lära mig SMS:a, det verkarpraktiskt. Ska fråga Ingrid hur man gör.

Det snöar och är kallt, brrr... Ett barndomsminne gjorde sig påmint. Sådant väder kräver mjölkchoklad med ostsmörgåsar! Sagt och gjort; inom kort satt Yours Truly med en ångande kopp och rediga mackor. Ah! Hittade även en skvätt tjock grädde att förgylla anrättningen med. Precis när jag lutade mig bakåt, varm, mätt och belåten, då hörde presstjänsten av sig. Ville jag vänligen se till att nya manus bums kom redaktionen tillhanda. Stön! Med blodsocker upp över öronen, en hjärna full med ljummen gröt och blytunga armar, satte jag mig ner och plitade ihop texter till anbefalld längd. Vad gör man inte föratt kunna hålla helg med gott samvete!---Gunvald är en mycket trevlig och duktig valp. ALLT han gör är sött! Varje kväll går vi ut, han gör kvickt vad han ska och sen kånkar jag upp honom till sovrummet. Lilleman gillar att sova med nosen på min arm, gärna med kroppen under täcket. Gud så gulligt! Där ligger han som limmad till kl 5 - då gäspar han och sen har man ett par minuter på sig att sprinta upp innan han börjar läcka. Hittills har dock detta inte skett.Lille G har en specialitet; han kvittrar! Först trodde jag att han gick runt och smågnällde över något, men nu verkar det mest som det är ett socialt läte. Han kvittrar, småpratar, vifta på sin lilla svans och krumbuktar. Står jag ut med att leva med en fyrbent undulat? Lille G har nu nästan ståöron, på kvällen när han är trött då vippar det ena lite grann, på dagarna när det är spännande står öronen som ljus. Ska försöka ta kort på öronstatusen.--Lilleman är stillsammare och mer eftertänksam än pappa Jack i motsvarande ålder. Det är ingen nackdel då han är helt orädd, i varje fall för sådant som han känner till. Härom kvällen rann han in i stallet mellan hästarnas ben. Iiii..h! Var är han? Hur hittar man en mörkgrå liten vätte i skumrasket??? Efter någon halvminuts ängsligt letande hittade jag honom nosandes på Voice bakhovar. Tur att man har snälla hästar!---Andra som försvinner! Silken Thomas, ett litet rexmarsvin, har ramlat (hoppat?) ur burskåpet och slunkit in under ett annat skåp, omöjlig att få fram. Har lagt ut en morot på golvet, så han lär inte svälta. Få se om det är små tandavtryck i den i morgon.---21.30 Silken Thomas fortfarande borta!---Läser Sjöwall/Wahlöö Mannen på balkongen. Där dyker lille G:s namne, Gunvald Larsson upp för första gången, i juni 1967. Enligt Kollbergs beskrivning har GL samma uttryck i ögonen som man kan se hos mopedförare. Stämmer det på vår Gunvald? Svar: Ja---22.45 Höade marsvinen, höpåsen ovanligt tung. Där satt Silken Thomas och smaskade. Raap! Han hade smitit in och hållit sig undan i 10 timmar! Som jag letat, med ficklampa och lyst under alla möbler. Nå, slutet gott, allting gott. Nu jag Gunvald under armen och nanar. Zzzzz...

Imorgon är Gunvald lika gammal som Jack när han kom till oss. Det är 2 år och 1/2 månad sedan. Vilken fin valp! Jag minns allt roligt vi gjorde tillsammans med stor glädje. Och vilken fin kompis han blev! Westorps Jack McCall är hela världens lille vän och främsta PR-pojken för västgötaspetsen. Jag har tackat uppfödare Annika för denna pärla och gör det gärna igen! Nu har Jack blivit pappa till en lill-Jack och vilket dilemma! Gunvald ser precis ut som sin far, bara med mer av allt. Samma snälla temperament, lite coolare. Jag har länge letat med ljus och lykta efter en passande vgs - nu har jag en - men fel kön och släkt med alla mina hundar! Aaa--gh! Ska man vara egoist och bara ha djur som man trivs med? Eller rationell och tänka på, vadå? --- framtiden? Vad som är bra? För rasen, eller för vem?

Nu är det vinter! 17 grader kallt och bottenfruset i hästarnas vattenhinkar. Egentligen är det här en sådan dag när man enbart borde sitta inne och elda i spisen samt övervintra och planera för vårens trevliga utflykter. Avbrott endast för att pälsa på sig och kånka ut tempererat vatten åt Dolly och Voice. Manus är skrivna och levererade, fakturor ivägskickade, valparna har fått goda hem, djurmat är skaffad och ved inburen. Så Yours Truly borde leva i den bästa av världar.Imorse hade Jack varit opasslig i magen, det var kräk och hm, annat överallt, även blodblandat. Har inte en susning om vad han råkat ut för och är så klart orolig. Stackars gubbis! Han mår verkligen inte bra. Inte ens renslickningen av vällningkastrullen, som Jack nu i Pigges bortvaro har första tjing på, kunde intressera. Äta mat var naturligtvis inte tal om. I´m in a split mind; åka till veterinären? Men att försöka få liv i en utkyld bil och ge sig av på sliriga vägar, det är väl större stress för sjuklingen? Jack skällde i alla fall på grannens schäfer, så han är nog inte döende. Håller tummarna han att piggar på sig under dagen.Lilleman Jackson är en mycket duktig liten valp, han säger till när han behöver och jag föser ut honom genom dörren. Sen gör han kvickt det han ska och kutar in i värmen. På kvällen bärs han in i sovrummet och sover gott på min huvudkudde. Lille Gunvald tog inte ens illa vid sig av ett par nyfikna katter som ur intet dök upp i sängen för att studera nykomlingen. Just nu busar han sött med sin mamma Minna och även mormor Ada, av alla människor, höll jag på att skriva. Minna, var en perfekt och omsorgsfull mor till valparna var 6 veckor. Sedan slutade hon tvärt att befatta sig med dem. Men nu leker hon med den enda kvarvarande valpen.---Vill passa på att gratulera dotter Marina! Inte nog med att hennes och uppfödare Anna Langes perserkatt Int Ch Ormeryds Emma blev 3:e bästa katt av alla raser vid klubbmästerskapet. Nu har storasyster Yster efter bara 4 månader på sitt nya jobb avancerat till distriktschef med fin bil och (föreställer jag mig?) fet lön. Roligt när det går bra för barnen, såväl två- som fyrbenta!Bara Jack blir bra nu...--E.m Nu äter Jack i alla fall! Efter att ha varit den Döende Svanen hela dagen, så märktes att han började pigga på sig lite grann, ögonen följde uppmärksamt vad som hände runt omkring och han ville gå ut med de andra hundarna. Försökte låta bli att spionera på sjuklingen hela tiden, hundar ser alltid mer sjuka ut om man tittar på dem med forskande blick. Provade med liiite ris & kokt kött och det slank ner. Riktigt återställd är han så klart inte och midjan är så smal, så smal. Men ändå... Hoppas han får behålla käket.---Fått härliga rapporter från Gretas nya familj! Hon har charmat alla, går bra ihop med collie-Sally och tar hennes leksaker, mm. Äter bra och sover i mattes säng. Så ska det låta! Man blir uppåt!

Det här är Gunvald Jackson, snart 10 veckor. En kraftig och go kille, mycket lik sin far. Gunvald var lite ledsen när syster Greta försvann. Som kompensation får han nu följa med överallt samt sova i sängen. Mys!

Så här ser lyckliga valpköpare ut! Det är Monica med sonen Marcus som just varit och hämtat lilla Greta. Familjen har en stor gård med hästar och har haft västgötaspets tidigare. Greta får en kompis i långhårscollien Sally. Allt gick bra och hundar, stora som små, berömdes. Inte minst deras trevliga och sociala temperament. Sådant är trevligt att höra. Jack kråmade sig som han alltid gör när vi har besökare. Han älskar att visa upp sina bebbar och särskilt då sig själv.Hej då lilla Greta! Lycka till i stora världen!I´m worn out with emotions...