Nej det var inte fel på rasen, det var absolut inte något fel på de förra hundarna. Tvärtom! Hundägaren hade erfarenhet av aktuell ras sedan slutet på 50-talet; först i familjen, sedan med egen hund. Det hade hunnit bli två egna, älskade familjehundar. Men det blev ingen tredje av samma sort. Det hade blivit "för krångligt"... Obs uttrycket är inte mitt!

Hundspekulanten hade inget emot att den anbefallda uppfödaren frågade och ställde krav. Självklart måste vederbörande förvissa sig om att valpen fick ett gott hem, att den blev väl omhändertagen, att personkemin stämnde...

Men det är inte detsamma som att bli "livegen" - Obs igen - uttrycket är inte mitt!

Det skulle gås kurser och gås med i klubbar, röntgen och lysning och tester skulle göras. Och dyrt var det... Detta var ett absolut krav, sa uppfödaren myndigt. För det var bra för rasen... 

- Men jag vill ju bara ha en trevlig hund, tänktes det. Den ska var min vän, min hund! Varför ska min hund ingå i ett avelsprojekt... Jag vill ha en som den förra; vacker, långhårig, trofast, behaglig inne, en hund att gå långa promenader med. Så det blev ingen av samma sort som de förra hundarna. Det fick bli en snarlik, en rysk vinthund (borzoi).

Tittade på SKKs reg statistik. Många raser har gått ner, SBK:raserna har minskat väldigt mycket. Men av en händelse så finns det undantag. Den ryska vinthunden har precis fördubblat sitt reg-antal år 2010 - från 93 till 186. Man kan funderar än del på detta plötsliga obändiga sug efter pälsiga, vackra hundar med svepande plymer och långa aristokratiska nosar.

  Igår var det fredagskväll. Av någon anledning äts här aldrig middag på fredagar - lagad mat är denna dag ersatt av den kulinariska legering som uppstår vid intag av kaffe, wienerbröd och irish whiskey. Efter dessa prophylaktiska åtgärder mot en tråkig afton hölls ett litet rådslag med k. far. Den aktuella läseboken var utläst och vi står inte ut med Så Ska Det Låta i nuvarande tappning. Skulle vi vara djärva och stänga av TV:n? (Inom parentes; det är ett litet apspel eftersom Yours Truly sällan bryr sig om aktuella TV-tablåer, så det blir nästan alltid i K. fars intresseriktning). Han föreslog ett program om den kurdiske artisten Ciwan Haco.

Vad glad jag är för det! Haco - vilken fin kille! Förbjuden i flertalet länder med kurdisk befolkning. Filmen handlade om återvändande efter ett 20-tal år. Ciwan Haco hyllades av extatiska folkmassor - vid konserten i Diyarbekîr var det rena Woodstock - ett folkhav på flera hundratusen. Haco spelar härligt svängig kurdisk folkrock och en sjunger underbar och kärleksfull poesi. Med sin familj bor Ciwan Haco i Sverige av alla ställen.