Jaha, så var det vardag igen och det förtjusande sällskapet har dragit till grottekvarnen. Visst det är roligt att husfadern är hemma och det är inte klokt så mycket som hinns med, men rätt skönt när helgen är över och mandrom har huset för sig själv...

Ute är det soligt, blåsigt och kallt. Nu kan det gott komma en hel del regn och så värme, så gräset har en sportslig chans att sega sig upp. Höet minskar i ladorna i oroväckande takt och dessutom är det med förlov sagt tämligen dammigt.

Å andra sidan lever vi i den bästa av världar. Vi har så underbara, duktiga och allmänt själsfina döttrar: lillis Ingrid, som gör internetanmälan när min Mac inte funkar med SKK. Mellis Astrid som ordnar Höök-avsnitt på CD-skiva när vår TV sagt upp bekantskapen. Storasyster Marina är success pyramidable i allt hon företar sig! Fina hästar har vi också! Och hundar! Gunvald (västgötaspets) växer och har fått hur mycket tänder som helst. Yours Truly är mycket glad i sin lilla valp, nästa tisdag ska vi börja plugget, dvs valpkurs på Roslagens brukshundklubb!

På hundklubbfronten är det som det är. Rent kortfattat kan man säga att här finnes intressanta patologiska detaljer, lagom för en halv bok. Västgöteklubben har genomlevt sina sju svåra år av rigor mortis, där har mandrom faktiskt gott hopp.
Visserligen går de flesta ledningsfunktioner på kryckor (TALAR folk aldrig med varandra? Hur kan det bli så mycket fel och missuppfattningar???) Är det något slags SAMHALLS-projekt eller vad? Tidningen är urkass (handlar egentligen inte om västgötaspets utan är full av stapelvaror, SKK:s pressmeddelanden, ulledull som lilla Trixis promenad, fel datum på utställningar, etc), hemsidan är hygglig, men lider av svårartad avdomning och i gästboken får man bara skriva Trevliga saker, alltså törs ingen skriva något. Glad Påsk var tydligen riskfritt!

Yours Truly dristade sig till att skoja om en felskrivning på index och blev tagen i örat. Fyyy... Intressant är att det idag på hemsidan står en summa för gåvomedlemskap medan den lapp som klubben skickade ut i december har en helt annan och högre summa för samma sak. Då Yours Truly är halv smålänning så betaltes naturligtvis det lägre beloppet, så nu får jag väl skäll för det också.
Har väl aldrig känt mig riktigt hemmastadd i den här föreningen. Men på det hela taget så kan man numera tänka på SKV utan att en bunt säkerhetsnålar går upp i magen. Där finns en hel del duktiga och trevliga människor och hundarna är intressanta och härliga. Vaffo e de då på dette viset? Liksom en kommunalgrå filt över det hela. Frågte ett faktotum i rasen och fick följande svar som röjer en viss självinsikt:
- Det är för att vi är så självgoda!
Ligger nog mycket i det. Till men för västgötaspetsen är den svårutrotade böjelsen att Märkvärdigfiera hunden, rasen, klubben, uppdraget. Det är Utrotningshot, Vikingar, Den Cyklanden Greven, Den Unika Stubbsvansen, m.m
Det blir bara för mycket!
Mandrom ska i alla fall försöka ta sig till begivenheten på Lövudden, specialen 17 maj, så får vi se vad som händer...

Tibbeklubben däremot är i sin begynnande nekros. Ett flertal av klubbens fundamentala funktioner har gått i putten; ordförande, tidningens redaktör och webmastern. Hemsidan har släckts ner, etc. Vad ska allt detta vara bra för? Det är synd om alla de arbetsmyror som fått skit på långa spön men mest synd om medlemmarna. Det tar många år att arbeta upp en så välskött klubb som den här var, men förstöra en förening det kan illasinnande människor göra på någon månad. SSTS har en lång ökenvandring framför sig.

Har fått höra man inte tycker om Min Ton. Meningen var väl att mandrom skulle bli lite skraj? En individ bortom all räddning, som antyder sådana saker, betraktas dock som ungefär lika farlig som en gråsugga.

---
20.00 Just återkommit från ögonlysning tillsammans med fru Reis. Med oss hade vi tre små tibbar; Mimmi, hennes son Adrian Mole och Agnetas Julia. Alla befanns fria från PRA, katarakt och RD. Skönt! Lilla Mimmi fick också en extra guldstjärna för särskilt gott uppförande!
---
Veckans replik vill jag inte undanhålla läsekretsen:
Kontakt togs med Nisse, den hedersman av vilken vi köpt ved och honung de senaste decennierna. Honung beställdes, men när det gäller ved är årets behov inte så stort. Vi har fällt en del egna träd och annat. Men kanske Nisse hade gjort sig besvär och avsatt en post för oss?
- Nä, sa Nisse. Det blir nog bra med det. Och så har jag ju börjat växa ifrån det där...
Det hör till saken att Nisse är 88 år. Krutgubbar finns i Roslagen!