Det är mycket man undrar över...

Hur kan det komma sig att vår kära huvudorganisation - i de bästa av syften givetvis - lägger ner så oerhörd möda på att skapa tvingande regler kring hundaveln, samt resurser för att kontrollera och styra densamma? Och varför, o varför är kontrollen och efterlevnaden så väldigt viktig i vissa fall - det är som ristat i sten! Medan i andra fall är det liksom inte så noga? Som nu detta med FCI - Fédération Cynologique Internationale - vår überkennelklubb om man så vill, dit alla kennelklubbar - utom den amerikanska och engelska - är anslutna. Syftet med FCI är att bevaka och främja kynologiska frågor och SKK har därmed att rätta sig därefter. Hemlandets rasstandard är den som gäller och hemlandets val av illustration till densamma - detta är som hugget i sten, även om vissa val av illustration är olyckliga, rent av missvisande och påminner mer om barnteckningar. Men det är just dessa som ska användas - även i Sverige, för så har FCI bestämt. Det är hugget i sten.

Men hur kan det då komma sig att FCI International Breeding Strategies FCI:s avelsstrategi (se tidigare inlägg) inte uppmärksammats i vår del av den kynologiska världen? Det är bad news.  

En god publicistisk regel är att varje dålig nyhet bör följas av en god, så här gäller det att måla upp motbilder. Då många av de skickligaste svenska uppfödarna känner sig motarbetade (se ovan) så är det lättare att finna inspiration i uppfödning av andra djurslag. Till exempel häst och katt. Där uppskattas och premieras fortfarande den erfarenhetsmässiga kunskapen och skickligheten - hantverket! 

För att lyckas i hästaveln räcker det inte med att gå en kurs, man måste kunna något också, vara noggrann och disciplinerad. Ett gott närläggande exempel är stuteri Mjälkärr som med fantastiska framgångar inom shetlandsponny, främst då minishetland. Uppfödningen har resulterat i ett dussin egenuppfödda godkända hingstar (förutom alla diplom- och Elitston, Championat, m.m.) Var och en som vet vilka svårigheter det är att få fram en för avel godkänd hingst och vilket arbete som ligger bakom kan uppskatta bedriften. Det här hade inte Ellinor och Thiffany lyckats med utan massor av kunskap, erfarenhet och noggrannhet. Samt fingertoppskänsla och talang, givetvis.   De uttrycksfulla fotona av fina hingsten Let´s Try Again är tagna av Thiffany och visas med vänligt tillstånd av stuteri Mjällkärr.

Begåvning för att föda upp och lyckas med djuravel är inte allom givet. Som av en händelse är Ellinor även duktig kattuppfödare med stamnamnet Chargheleam´s och visade fina och vinnande perserkatter redan på tidigt 80-tal, vill jag minnas. 

Och då rundar vi osökt av och kommer in på ännu mer närliggande exempel, nämligen Ormeryds persian och exotic. Den fantastiska svarta exoten Supreme Champion Ormeryds Sunover of L´Exquisite har blivit Overall Best In SHow på två utställningar i rad i Sydafrika samt nu senast Male of the Year - Årets hankatt och tagit den sydafrikanska kattvärlden med storm. Quality! Eller som en hänförd domare skrev i kritiken: A type to die for.

Great show, Sooney and Brenda!

Lillens kommentar:

- Det är brorsan till oss - samma pappa som Jag dvs Ch Ormeryds Austin och samma mamma som MissD, Athelstones Fruitcake. Kanonfina katter!