Har huset för Mig Själv. Husfadern har åkt för att umgås med släkt. Dags för Major Houseimprovements. Enligt min spågumma ska man simma lugnt och inte företa sig något avancerat idag. Men lite fix hemma kan väl inte skada he he... Ska iaf göra diverse omflyttningar. Det artar sig! Har iaf hängt upp pojkarnas finrosetter. Källa till inspiration?





---



Har skaffa grejor för filbunkstillverkning. Busenkelt och jättegott! Man värmer 1 l röd mölk obs får inte koka. Häller upp en klutt c:a 1/2-1 dl långfil i varje filbunksskål. På med den ljumma mölken, toppa med tjock grädde. Täck över med tallrikar, plus handduk. Får stå tills filbunken "stannat", tar något dygn beroende på väder. Ställ in i kylskåp. Serveras med ingefära, bär eller annat efter smak. Avbrännes med lättbentyl! (Obs skämt!)



--



Noterat första framgången i Violas socialisering. My little pony... Hon äter numera ur handen. Detta med att få fölungen "tam" visar sig ovanligt svårt. Hon gnäggar ett litet sött "iiii-hii" när hon ser oss. Kommer fram, men inte ända fram och gillar inte att bli infångad. Vem gör det? Experterna säger att jag ska sätta mig ner och hålla fast henne - (tills hon ger sig?). Fungerar inte! När hon var nyfödd var mamma Voice väldigt beskyddande. Det var svårt att komma nära fölet, Voice trängde sig alltid emellan med stor beslutsamhet. Håller på att lista ut något bra sätt att få Viola att förknippa mig med annat än infångning, fasthållning och undersökningar. Mat brukar alltid funka! Nu säger för-stå-sig-påarna att man inte ska mata föl med händerna för då blir de närgångna plågoris och hopplösa att umgås med. Men jag tänker inte sälja Viola, så det spelar ingen roll. Mig får hon gärna vara närgången mot. Hennes mamma har haft så många hem och fått många föl. Hon har mist sin flock många gånger. Det är ett trauma för hästar, som binds känslomässigt till sina bästisar. Voice har varit duktig, burit sina föl och tagit väl hand om dem. Sen har de tagits ifrån henne. Denna hennes sista bebis ska hedersgumman få behålla. Hade jag tänkt.





Vi får se hur det går....




---




PS Det brann i ett gammalt hus på Tullportsgatan i Norrtälje. Polisen undersöker misstänkt mordbrand. Kvack! Det är där jag har mina diamanter!!!! Husfadern spanade och återkom med lugnande besked. Det var ett annat hus som brunnit, inte guldsmedens där diamanterna är för att få nya kläder, dvs infattning. Har vuxit ur den förra. Känner mig lite naken... Nu vill jag ha en Arne Anka-T-shirt (apropos svartvita juveler, se ovan). Nothing else will please me.

Nä, jag är inte riktigt klok... Varför ska man vara det? 62-åriga mormödrar får vara som dom vill, tycker jag.

 

Mikaela

24 juli 2007 20:09

Att hålla fast fölungen tills "den ger sig" är en riktigt vidrig gammal vana som faller under samma kategori som att sätta sig och rida på en unghäst tills den "bockat färdigt"

Tyvärr lever än många stuterier efter denna devisen och det är beklagligt! Jag har själv arbetat på stuteri med stora flockar bestående av föl och mödrar och det finns alltid osäkra individer som tar längre tid på sig. Men eftersom du kommer att behålla Viola kommer hon alldeles säkert att bli trygg med dig när hon fattat att du är en trevlig prick som kommer med mat och mys!

Och förresten, Arne Anka är stentuff, oavsett ålder! ;)

//Mikaela

http://sagogarden.bloggagratis.se

 

Lisbeth

24 juli 2007 20:15

Förstog´et som vi säger i Roslagen. Märkte rätt omgående att expertråden inte funkade och övergav dessa för de gamla vanliga gos & mys & gotter. Funkar det på hundvalpar och marsvin så ska det väl gå bra med föl?

http://www.geocities.com/ulvuskennel

 

Ingrid

24 juli 2007 20:45

Klart man får vara som man vill, oavsett ålder!
Du ska få din Arnetröja, no tjat please.
(Och ge sjutton i spågummorna, tänk själv istället....)

kram/lilla Sniko

 

maarit

25 juli 2007 07:11

Där är den ju, snyggerosetten, verkligen grann. Den stora bredvid går heller inte av för hackor.
Hälsningar från oss Götene.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...