Denna sköna sommarmorgon, Yours Truly sitter här och plockar med papper och med pärmar. Idag är det oåterkallerligt sista dagen D - som i Deklaration. Den är nu anstånden, KUNDE inte ta itu med den tidigare i laga tid. Dags för bokslut alltså! Det som ska göras måste göras, ivf initialt för att blidka den stränga revisorn.Längst i bakhuvudet finns ett annat slags bokslut - vad var det som hände?Jag förstår att de tålmodiga kamraterna är fundersamma, undrar säkert när jag kommer att vara mig själv igen. Alltså glad (oftast), optimistisk (nästan jämt), arg någon gång, men för det mesta på hugget och absolut aldrig rådlös - som nu.Förlusten av Adas och Valles valpar har tagit hårt, det medges. Sorgen är liksom inkapslad, har svårt att relatera till något som har med västgötaspetsar att göra. Det är inte så att jag har tomtar på loftet och vi har ju tidigare förvisso haft andra sorger, mist kära hundar och även valpar. Men just denna kull, med de fina gamla föräldrarna som tyckte så mycket om varandra, Ada var så nöjd och duktig – just detta, att de små inte fick vara kvar, det känns så oerhört orättfärdigt.Hela jag har gått i baklås! Tyvärr verkar det inte som man kan göra så mycket åt saken.