Susade in till Staden - efter patetisk uppryckning of Oneself - träffade kära far, Ingrid och Ola, angjorde krogen Ett Glas (som tidigare varit bank och sedan mäklarfastighet). Underbart att få äta god mat i trevligt sällskap, prata och skratta. Det var länge sen sist... Tack kära Ingrid och Ola. Så härligt att träffa er igen!

... och med konstant oro och bekymmer - då ser man ut så här! I need a bath, a haircut and a make-up!

   Har åldrats 15 år på en månad... Upptäckte detta när det befanns att kl. 10 på morgonen gick man omkring i morgonrock och skrattlinne, ds såväl ut-och-in samt bak-och-fram. Jag är normalt rätt noga (med mig själv) åker inte till Staden utan dusch, kamning, mascara och läppstift. Men nu har inget spelat någon roll... Förfallet går fort!

Hur Yours Truly ska lyckas snofsa till sig inför dagens lunch med Ingrid och Ola det är är en gåta. I & O har tillkännagivit att kära far & jag är bjudan på trevligt ställe idag. Hoppas jag lyckas rekonstruera nyllet så att släkten inte blir alltför skrämd/utskämd...

Upptäcker att Dagens Status borde dokumenteras - ivf användbar som motbild i senare livsskeden... Ja detta har varit en pärs! Det värsta var inte sömnlösheten, oron, ångest, tillkortakommanden, och så förstås det som satte-sig-i-kroppen dvs det obligatoriska ryggskjutet som ett brev på posten - utan just ovissheten.

Och att det inte riktigt gick att glädja sig åt något; Gunvalds championat och allmänna duktighet i ringen, fina kattungen, kommande bedrifter på Mässan, nytt stamnamn (förhoppningsvis), att det funkar bra med Gerda i nya hemmet, etc.

Vi skulle egentligen ha haft traditionellt familje-och-kalkonmys men det blev inställt. Varken far eller jag kunde ta oss samman.

Inom två timmar ska jag dock sitta och tindra på Ett Glas! Måste starta NU...

Ture - den förlorade sonen - har nu återtagit sin plats på tidningstraven bredvid brödrosten.   Glädjen över hans återkomst grumlas dock - efter närmare undersökning - av det skick han befinner sig i. Dels är han så fruktansvärt mager - t.o.m ansiktet är alldeles smalt, insjunket och trekantigt - dels är tassar och undersida insmorda i något som verkar vara motorolja. Undrans vad han varit med om?

Enda gångbara teorin är att han blivit skrämd (anläggningsarbete hos grannen -stort oväsen - grävning för kabel) krupit undan i något skrymsle, kanske blivit instängd någonstans. Har han kommit åt vatten? Den jämrans oljan går inte att bli av med med något känt shampo - husse är skickad till stan för att skaffa Yes. Jag förstår hur de har det som ska sanera oljeskadade fåglar. Hoppas han inte tagit inre skada av oljan. Den är väl giftig? Han är helt klart besvärad av den. Det är ju ändå fråga om en rätt gammal katt - 11 1/2 år. Ture verkar inte ha intresse av uteliggarlivet - han kom ut av misstag, hamnade utanför vår gård och det ena gav det andra. Min teori stämmer nog - jag har hela tiden haft på känn "han är närmare än vi tror". När han sen äntligen tog sig från där han befunnits sig - instängd eller ej - så var det inte med några osäkra steg eller räddhågsenhet som han nalkades hemmet. Nej, mycket bestämt och rakt fram kom den lilla katten, gav upp illtjut och begärde att dörren skulle öppnas. Vilken tur att sovrumsfönstret var öppet och husse hörde honom! Ture viker inte från vår sida - mycket rörande och smickrande för oss tvåbeningar. 

--

Ture är helt klart uttorkade - vilket styrker misstanken om att han varit instängd. Nu vet jag att ryggmärgsreflexen hos många - helt förståligt - är att han borde till veterinär, bli undersökt, uppvätskad, m.m Men just för ögonblicket hoppas jag det räcker med min patentmetod för alla åkommor, människor/djur - Värme & Vila.

Att stoppa in den utmattade katten i en bur - har aldrig varit i bur - och åka en skumpig bilresa på flera mil till vet - främmande människor, lukter, dropp och kanyler - är nog stress och mer negativt än en mer långsam återhämtning här i trygg miljö. Ture äter iaf och dricker för egen maskin.