... aaagh! Worn out, broken, out of the picture...    Kära far och jag har slitit som kulis hela helgen med att röja bort hektakomber av gamla dokument, papir, sopor - skräp! Detta för att röja väg och tömma kökets frysskåp, släpa upp det uppför trappan och installera detsamma i trapphusets nymålade och iordningställa utrymme för detsamma. Och vi lyckades - utan att slå ihjäl oss, tappa skåpet eller bruka hårda ord. Vi var otroligt disciplinerade, arbetade effektivt och rationellt - kolla, bokföringen från -87! Den kan väl slängas? - och därimellan promenera hundar, fika samt kika på Champions League finalen (först) och ishockey - Tre Kronor missade finalen med 7 sekunder (mörker) men vann till sist bronset - bravo!

Yours Truly gjorde en förlöpning i trappan - hade att välja på att klämma fingrarna av mig, tappa skåpet och mosa far eller riskera ryggskjut. Det blev det senare så nu är man krokigare än någonsin, men det var det värt.

Jag kan nu överblicka mitt nya, renputsade och rymligare kök - everything is dead clean and shiny. Bliss! Huru mycket trevligare är denna (jämförelsevis) sterila operationssal (nåja) än det tidigare sunkiga, slitna, överbelamrade och avskavda pörtet där en annan tvingats framsläpa sina dagar?

Och allt är - nästan - faktiskt lille Rasmus förtjänst! How come?   Så här ligger det till: Hade Yours Truly inte haft tankarna på den efterlängtade lilla valpen som skulle hämtas, så hade man inte haft mental ork att ta itu med att renovera och måla om köket (och resten av huset) från grunden. Ja, det går ju inte att måla i "fiskhöjd" med en valp runt fötterna! Jag satte upp en intagande bild på den förhoppningsfulle på kylskåpet att hämta inspiration av när jobbet blev för motigt.

Så nu är det gjort. Magnifik träningsvärk, sträckt höft och klämda fingrar är faktiskt tämligen uthärdligt.