Igår investerade Yours Truly ett par tusenlappar ytterligare i sin käraste hobby...(nu sticker jag ut hakan....) - mina *prydnadsdjur!

Först ny påse av Rasmus svindyra valpfoder (uppfödarens rekommendation) - men han mår så bra och ser kanonfin ut, så jag vågar inte chansa... Därefter hovslagarbesök och ponnyerna har fått fina fötter inför sommarbetet. Så åkte vi på kurs vilket var stor success - lilleman var rena solstrålen och tyckte allt var toppen! Resultatet får ni läsa i tidningen...

  Är han inte vacker? Rasmus var inte ett dugg trött när vi kom hem utan lekte sött i trädgården. 

* Miss P Mayhew: It´s for the view! Nothing compares to a good-looking horse (or Swedish Vallhund)

Lektorn i statsvetenskap Inga Brandell skriver i SvD om yttradefriheten och dess möjligheter till sanningssägande som är nödvändigt för demokratin men också till frispråkighet:

"I den grekiska filosofin beskrivs parrésia på två sätt"--" En form är den frispråkighet som utvecklas i alla möjliga sammanhang av folk som säger vad som faller dem in"..."Den andra formen - för individen och demokratin viktiga - är när en människa tar mod till sig och säger det hon är övertygad om är sant."..." "Reaktionen kan bli stark och våldsam. Hon riskerar att falla i onåd hos makthavarna, att såra sin omgivning eller att gruppen vänder sig emot henne. Demokratin vilar på den skillnad som individen förmår skapa i relation till sig själv, på sanningen som avstånd till de allmänt spridda uppfattningarna."

Är det inte lysande?

Vi behöver inte gå så långt för att hitta otaliga exempel. Det räcker fint med att studera den betydelseglidning av demokratiska beslut som vår egen chefsjunta åstadkommer.

Påtalar någon att det hela inte gått rätt till, så riskera vederbörande att anklagas för bristande lojalitet - i förlängningen att bli av med jobb och/eller uppdrag eller till och med att uteslutas ur församlingen.