... frodas under sin mammas ömma vård. Ada är den verkliga experten, otroligt nöjd med sina små och sköter den som kronjuveler. När de var helt nyfödda liknade kullen mest en sats kåldolmar. Efter ett dygn och regelbunden tankning av högoktanigt käk, samt obegränsat med vård och puts glänser de som små gråsälar. Har så smått börjat spåna på namn...Då valparna är födda 1:a maj så lutar det åt något ur arbetarklassen, kanske litterära storheter? Men det får väl vänta något; först ska de kritiska tre första dagarna passeras, sen ska de små få individuella särdrag. Och så ska valparna förtjäna sina namn... Men visst är det roligt att planera och drömma?De två långsvansade tikarna är mörkare grå (som pappa Valle) och stubbsvansarna är ljust grå, som Ada, fast med mörkare nyllen. Påminner om siamesekatter. Hoppas de får samma färg som Uno, rent grå med mörk mask och mörka öron. Det är den vackraste färgen på västgötaspetsen, tycker jag.

Vårt minsta lilla barn, Ingrid snart skotteägare, grattas på födelsedan!Stor kram från mamma och pappa!

... på att konvertera. För en som är född ett skickligt inkast från Råsundastadion, har vuxit upp med alla fotbollsderbyn ringande i öronen, är detta en svår och plågsam process. Var är smokinglirarna? Var är de guldkantade? Var är gamla hederliga Gnaget? KAN jag vara AIK:re? Känner inte igen mig längre... Kan en f d hagalundare verkligen hålla på Hammarby? Jo, så husfadern, som är underkunnig i dylika ting, Hagalund finns ju inte och Solna går heller ej att känna igen. Alltså det är Hammarby det är fråga om, andan så att säga.Detta är minst sagt knepigt för en annan som har andlig hemort i norra förorterna, blir nervös och famlar efter passet när Slussen passeras.
Men det får bli Hammarby, något annat gives inte! Grattis till Bajen som ånyo är svenska mästare i handboll!