Sommar nu i min trädgård, solen har just gått ned; ännu finns äppelblom, nästan alla syrener äro utslagna, många hundratals klasar, blålila, ljusblå, rosa. Ingen vind, kristallerna i korkapeln hänger stilla. Ville stanna detta ögonblick, sträckte på måfå ut armen med kameran i handen genom fönstret och tryckte av. Blev denna bild; mitt paradis.

...lååångt fram i tiden. Kanske kan vi få vara med på den? Det kan låta som att mina västgötaspetsar är bortglömda? Det är de visst inte! Alla mår bra, frodas och leker med varandra, "hjälper till" med hästhållningen. Det är bara det att än så länge får "allt" ligga i träda - ingen uppfödning kan planeras, inget tävlande med dem. En av tikarna löper, har väntat så på just denna. Men nu blir det inget med det. Suck! Och ännu inget besked från SVA...


Alltså går inget att planera. Snyft!


Men lille Viggo kan få vara med om en del saker! Därför blir det en hel del om skotskt terrier på bloggen. Håll till godo! Också skottar är mycket trevliga hundar!

Som den kände uppfödaren sa: "skotsk terrier är en kulturras som kloka människor dras till." Må dä.

Hur som helst har vi rätt roligt trots allt.

Another splendid day! Vilket väder! Vilken morgon! Sköt som en känguru ur sängen och det i ottan, skötte djur i rasande fart. Dagen skulle bli fullspäckad med kommissioner, var det tänkt. Alltså; ingripa varsamt i andras finanser, med andra ord vara hjälpgumma, vilket är det bästa jag vet. Följer härmed Horatii eftersträfansvärda exempel med medias res och tager saker och ting i ordning såsom de förefullo. Dusch och klädbyte och iväg till stuteriet då Kerstin är på doktorsbesök och hovslagaren skulle komma. Ett oändligt antal hästar fångades in, leddes fram och fick hovarna verkade. Glatt och muntert prat med mäster Leffe och Carola. Ett fleral världsproblem löstes. Hem igen, dusch igen, nytt klädbyte, hundrastning. Avverkade många telefonsamtal, de flesta jobbrelaterade. Chefen meddelade att ett femsiffrigt belopp var inpytsat à conto, å konto. Kvack! Det var vida mer än jag föreställt mig, ingen av oss hade tid att speca upp vad som skulle stå på fakturan, det får anstå tillsvidare. Susade till staden i strålande humör. Så är det i den tjusiga frilansvärlden - armod ena dagen och burkplockning i diken, nästa dag regnar manna. Livet är ständigt spännande på varjehanda sätt!
Pejlade in Ingrid i geografion - hur klarade man sig utan mobil? Vovvarna Uno och Viggo kommo traskande med husse och matte i släptåg. Hade med tuggben till båda samt en rolig lekis till den lille. Viggo började genast ta itu med sin leksak och bar omkring den, trots stadsmiljö med trafik och främmande människor runt omkring. Vilket härligt humör! Den lille skotten har bara varit i sitt nya hem i en vecka och beter sig världsvant som värsta street-kidset. Kom och tänka på en sak som vi faktiskt diskuterade. Chefen har också en ny valp, en liten westie. Naturligtvis skryter vi ömsesidigt och gläder oss åt våra telningars framsteg. Ja, Viggo är ju inte min men tillhör ju familjen... Tänk att dessa små fåniga utställningsterriers är vida mer framåt och nervstarka än många stora brukshundar trots alla korningar och mentaltester. Här står vetenskapen frågande?

Överlämnade säckar med hö och spån, hundarna fick komma in i hemmets svalka. Jag var noga med att inte peta på någon av dem, trots dusch och klädbyte kan ju någon bug finnas kvar. Better to be safe than sorry!

Därefter: mot favoritkrogen! En förträfflig lunch förtärdes, Ingrid bjöd! Last of the spenders! Hoppas innerligt att Ola - a man of world - nu har vant sig vid oss, i vart fall tillsammans i samma rum. För en utomstående kan det låta som att I + mor skäller på varandra som bandhundar, men båda har lika roligt.

Lämnade detta trevlig umgänge, ner till City eller vad man ska kalla Nortans stadskärna. Efter en massa ärenden landade jag hos Marinas familj. Gick därifrån med en kisse i transport samt en kasse böcker som Boa omtänksamt försedde mig med.

Vidare till djurklinik, besöket kostade 1500, men var väl värt stålarna. Tillbaks med katten och så hem. Packade upp bokkassen; far blev glad åt fotbollstidningen Offside och jag satte genast igång att läsa min lånebok. Det heter "Snabba cash" så det passar ju bra! En sån dag...