Det här är Ulvus Odetta Gordon 10 veckor, nu är det bara denna lilla kvar...





Släkt och vänner ansätter Yours Truly med frågor, ska du har kvar...?





Svar: det vet man inte...





Än så länge uppfyller lilla Odetta alla kriterier för kvarstanning; dels är hon underskön (alltså vacker och harmonisk för uppfödaren att vila sina trötta ögon på, vilket kanske skorrar illa, men så är det) dels är hon folklig och viftar rart på knorren åt främmande (och då förhoppningsvis även utställningsdomare). Jag trodde inte att jag kunde vänja mig vid långsvans på västgötaspets, tycker den ser konstig och påklistrad ut och liksom inte harmonierar med resten (nu svärs det i kyrkan) ivf den mer påkliknande modellen. Men den här lilla knorren är bara fööör bedårande och passar så bra till kroppen med övriga tillbehör. Dessutom har lilla O rejäla vinklar runt om, vilket mina inte brukar ha...





I alla fall har Odetta åkt upp i mattes säng, sover sött på huvudkudden och säger inte ett knäpp, vaknar med ett gäsp när husse går upp, pinkar ute och har gått i koppel för första gången. Så vi får se...





Hurusom har den här kullen varit väldigt spännande; den innehåller en ny mammalinje och så vitt en annan förstår, en kombination som ingen tidigare kommit på att göra.





Blues-kullen har i flera avseenden varit annorlunda än tidigare vgs-kullar som är födda här, det är vi överens om. För det första var valparna hela tiden väldigt tysta, man märkte knappt att de fanns. Så har de en mysko "ny" färg - ho vet vad det blir i slutändan...





Valparna visade tidigt en stor upptäckarlust och självständighet eller vad det nu är tecken på. Ingen ängslan att i samlad tropp, utan stöd från matte eller vuxna hundar, utforska även de mest avlägsna delarna av gårdens alla vinklar och prång. Ibland såg jag tre små figurer målmedvetet kava iväg långt bort... De är inte så där kolossalt kontaktberoende (läs mattefixerade), vilket jag gillar.





De valpar som flygit ur boet har anpassat sig fint - enligt rapporter från nya ägare.





Odetta har en specialité - ja, hon har flera... Först och främst har hon kunnat sitta "vackert" - dvs på bakhasorna som en hare redan från 7 veckors ålder. Det gör hon helt spontant och verkar naturligt för henne att göra så när hon väntar på något. Det här var hon ensam om att göra. Den andra saken hör ihop med röstliga resurserna. Även detta är hon också ensam om. Pappa Jack är inte skällig, men pratar och uffar när han vill (ha) något. Mamma Gerda är ovanligt tyslåten, men istället utrusad med ett häpnadsväckande grovt skall för en så liten tik, som hon använder när hon vallar (matte) vilket hon gör jämt. I lilla Odetta är dessa egenskaper kombinerade om man så får säga...





Men det är ju uthärdligt under förutsättning att allt det andra finns...





Vi får se hur det går!


***


Idagens är det första dan utan vedeldning! Fler sommartecken: igår och i morse guckade göken i väster och för en stund sedan fick tomteverkstan hastig slå igen för dagen då åskan brakade lös! Tyvärr utan åtföljande regn...


Den stundande helgen blir mer än lovligt hektisk; Roslagens BK har sin stora Kr:i H-färdstävling, så far dömer (eller annorstädes funktionerar i tre dagar) våra husdjur lär inte se röken av husse. Yours Truly har ett stort referat + en krönika kvar att tota ihop. Fast helst skulle jag bara vilja gulla med den lilla...

 

tant Karin

20 maj 2009 16:14

Vilken liten sötis,klart hon blir kvar hos mamma,vem skall annars värma fötterna om natten?

 

Erika

20 maj 2009 21:30

Ha!
VEM tror Du att Du lurar? ;-)
Den enda som går i tvivlarens skor är Vörda Lisbeth Högman in person - alla, och jag är övertygad om att ALLA andra prenumeranter av Ulvus vördnadsvärda bloggeri redan vet att Lilla O VGS är etablerad i hushållet Högmans redan! :D

 

Lisbeth

20 maj 2009 22:36

Ja, hm... kan förstå att uppfattningen har fått en vidare spridning, men...

Pro forma så ligger det inte alls till så enkelt...
Om man ska ta tag i realiteter - vilket man väl ska - och låtsas att allt är så rationellt och enkelt - vilket det inte är!

Pro primo: det skulle inte alls vara någon valp och skulle det det så skulle det vara en annan sort!

Pro secundo: dumma saker kan hända etc och sådant som ingen jävul rår över och nu är det som det är och detta hade ingen räknat ut från början!

Alltså: vi står alla lika frågande och lilla O ska snart gå och lägga sig i mattes säng, lyckligen ovetande om att hennes framtid stöts och blöts...

Detta är iaf den officiella versionen!

 

Ann-Christine

21 maj 2009 17:22

Hmpf!
Klart att du ska behålla lilla O, sen kan hon väl få en liten valpkompis av annan ras tycker jag.
Visst har jag väl räknat ut det bra!?
Hon är iaf grymt söt.

 

Duritzan

21 maj 2009 23:13

Huvudet säger att lilla O kan flytta, men jag misstänker starkt att "magen" säger något annat. Hos de allra flesta människor "pratar inte magen och huvet med varandra" - och för det mesta vinner magen. När huvudet vinner brukar man ångra sig fördärvad efteråt...

Vad gäller svans är även jag av den bestämda uppfattningen att en vätte ska ha stubb. MEN två av de valpar jag behållit har lång svans och det är lika otänkbart att de inte skuklle ha svans som att deras mamma eller halvsyster skulle ha svans. Var och en är fulländat sig själv och skulle vara fel med varje annat utseende. Detta är f.ö tillämpbart även på tvåfotingar... :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...