Jag har otroligt geniala barn (och barnbarn) - jag är så glad för dem! Ett fullständigt kritikbefriat konstaterande! Eller har och har... vi är ju två om dom...  Hurusom så är de geniala på ständigt nya och intagande sätt! (Hejdlöst skryt) Och så är de underbart snälla mot sina gamla föräldrar resp morföräldrar - det är alltså VI som menas! Jag lär mig dessutom massor, vilket är bra för mig, håller mig sysselsatt med att tänka ut saker och ting och se på tillvaron från oväntade synvinklar. Och så deras fyrverkeri av bon mots, dessa ständiga flöden av blixtsnabba och avväpnande repliker... de gyllene orden rinner som sirap! Det har de från far, kan inte komma från mor, då jag är en blyg trebarnsmamma he he... som knappt kan tala rent och dessutom läspar svårt... samt är strängt uppfostrad... Som the Bad Exemple har jag gått in för att barnen ska få andra vyer här i Lifvet! Det har lönat sig och mor inspireras så gott som dagligen av ätteläggarnas smidiga sätt att ständigt runda svårigheter.   

Som nu detta senaste:

Var på kattutställning med förstlingsbarnet Marina och hennes son Felix (kattutställningar är förtjusande men olidligt långrandiga...) Nu var det på sluttampen, Yours Truly satt med ryggen till bedömningen och hoppades på snar hemfärd. Marina och en likatänkande kattvän var inbegripna i engagerad konversation. De stod utanför den treradiga stolsraden för publiken - alltså 4-5 meter från domarbordet. Jag som satt närmast hörde inte deras lågmälda prat, men det gjorde Sura Tanten på stolen bakom mig.

- Måste ni prata hela tiden? Man hör inte bedömningen!

Jag rös av obehag... En sådan där snipnäst förgrämd varelse i postorderkläder och med gnällig röst, som är det värsta jag vet. Och dessutom bli snäst av. Usch!

Marina vände sig om och fyrade av ett bländande leende:

-Å ursäkta! Bra att du sa till!

Och så flyttade hon och kattsällskapet ytterligare några meter.

Sura Tanten, som hade laddat för ytterligare några mjältsjuka kommentarer, kom av sig helt.

Bra att du sa till... genialiskt i sin avväpnande enkelhet! Mor gonade sig, samt gömde och begrundade allt i sitt hjärta. Ännu en bra reservreplik att ta till vid iråkat trångmål. Tack Marina!

  Yours Truly har uppmärksammats på att Disciplinnämnden givit en varning samt ett års tävlingsförbud för en funktionär som - starkt provocerad - sagt "småfittor" till ett par kvinnliga medlemmar. Oj då! Jaha, men det är väl bra att man stävjar kraftigt språkbruk...?

Dock - gräver man längre ner i ärendet - finns beskrivet på http://www.brukswebben.se/ - så infinner sig raskt en stor olust. Saken är den att SBK - där förseelsen skedde - späder på med att ge personen i fråga livstids avstängning som funktionär. Här kan man snacka om att skjuta gråsparv med kanon! Nu är det ju inte vem-som-helst som det är fråga om utan en av den Stora organisationens trotjänare - 1:a klass A-domare sedan 30 år, IPO-domare, lärare i hundtjänst, CA-kontrollant, räddningshunddomare, räddningshundinstruktör, m.m

Gäller inte hyfsat tilltal även för den som är gammal i går´n? Jo, självklart! Men det är överraskande att just den Stora Organisationen plötsligt blivit så fin i kanten när det gäller Phula Ord... det inser envar som någon gång vistats på en brukshundklubb...

  Det mest beklämmande i sammanhanget är att SBK-ledningen uppenbarligen tar ett kärkommet tillfälle i akt att hämnas på och/eller bli av med en av sina vassaste kritiker. De kvinnliga medlemmarna som nu känner sig förfördelade och verbalt trakasserade har förmåtts att skriftligen intyga att de hört NN säga "småfittor", ja, särskilt stor övertalning krävdes väl inte... Man är plötsligt väldigt kränkt! (Det är åratal mellan händelse och anmälan.)

Det går heller inte att komma ifrån känslan av att nuvarande SBK-junta utvecklat en skrämmande dragning mot ytterlighetslösningar; kreativ bokföring! Blåneka! Kör över! Take no prisoners!

Manskap, sväng i divisioner,

skyldra, marsch och flaskan töm,

stjäl och göm,

marsch i plutoner... För att sedan, när det skiter sig... vilket det gör - köra på som vanligt och låtsas som det regnar. Fast det är väl sådant dom lär sig på chefskurserna.

Det är dessutom anmärkningsvärt att disciplinnämnden i sitt beslut inte bara anger just detta (språkbruket) som skäl: Enligt disciplinnämndens uppfattning står det helt klart att NN gjort sig skyldig till brott mot grundregel 1:3. Hans sätt att utrycka sig har varit helt oförsvarligt och förkastligt... utan även en tänkt konsekvens: såsom påpekats av Svenska Brukshundklubben, att medlemmar riskerar att skrämmas bort från klubben och dess verksamhet. 

SKK/DN anför icke oviktiga motiv, men de befriar inte DN från behovet att ha en självständig analys av en förseelse där en enskild person (i händelse av fällande beslut) är helt utelämnad till repressalier och godtycke från anmälaren dvs aktuell specialklubb.

Ett livslångt engagemang för organisationen väger plötsligt lätt mot ett par förflugna ord i en klubbstuga!

Här skiljs sannerligen inte på äpplen och päron... Är detta tacken? Efter decennier av slit på den Stora organisationens verkstadsgolv...

Det är inte de phula orden som skrämmer i den föreningen, det är helt andra saker...

Eller för att vara extra tydlig:

Nån jävla ordning får det väl lov att vara i en Brukshundklubb?

Ormeryds Clint Eastwood foto: Allan & Rein Boudoir Felines Cats 

  Presented to perfection... En älskad liten misse på show - visst är han så söt så man svimmar! 

Tack Marina, för att du tar så väl hand vår lille Prins!

Inom specialklubbsvärlden händer det saker. Dags att kalla in Paragraph Panthers?   Tyvärr fungerar Disciplinnämnden understundom väldigt långsamt - (hallå där - hur går det med de anmälda höjdarna i den Stora organisationen? Eller skiljer man på folk och folk?) - och ibland väldigt fort och fel. En klubb fick en medlem utesluten för doping efter att man ögonlyst och ställt ut två dagar senare. Hur har kennelklubben råd att utesluta medlemmar som för första gången råkar göra fel utan att veta om det?  Genom föreningens agerande blev "domen" ändrad till sex månaders utställningsförbud - illa nog men inte fullt så illa som att drämma till med uteslutning...

Det finns starka skäl att varna medlemmarna att de skall vara försiktiga och läsa i Dopingreglerna innan de planerar för utställningar/tävlingar. Hundarna kan ju få i sig något ämne som en illasinnad person kan anmäla vederbörande för!

Dessutom finns det i hunddopingreglementet inga gränsvärden för olika substanser - till skillnad mot förhållandena inom idrott och hästsport. Detta är sanslöst nog! Det förstår envar straxt då man ävenledes tar del av Dopingkommitténs protokoll. Man kan i princip bli anmäld för vad som helst! Sålunda är det karenstid för tävlande om hunden sederats (ledröntgen) eller fått ögondroppar i samband med ögonundersökning. Tävlingsarrangörer uppmanas att inse det riskfulla i att tillhandahålla vatten för tävlande hundar. Vätskan kan ju ha blivitkontaminerad - alltså innehålla slemma substanser som ger utslag i dopingprov, etc. Sådant genomsyrande synsätt inspirerar till angiveri. 

 Det verkar vara fullkomligt livsfarligt att tävla med hund! 

  Förliden lördag/söndag har varit händelserik!

* Vår (Marina & Yours Truly) samägda kisse Ormeryds Clint Eastwood blev BIS-nominerad - igen! Clintan har därmed 3 x Nom och ett BIS på fyra försök. Inte illa för en liten 3 månaders blackspotted persian!

* Ingrid var 50-talspinuppa och deltog med sin skotte Raglan Reform Club "Viggo"  i Pride-paraden. Det söta ekipaget marscherade med den äran under Svenska Kennelklubbens fanor och blev fotad av otaliga media!

* Min västgötaspetsvalp Svedala Rasmus Berguv gjorde utställningsdebut och blev BIR-valp!

Så vi Snikessons är händiga med varjehanda och gör så gott vi kan med det lilla vi har...

Åh, så vi har längtat...

  Idag åkte västgötaspetsvalpen Svedala Rasmus Berguv på sitt livs första utställning! Oj, vad spännande... Med på resan var även Felix, vilket var tur. Felix (dotterson 14 1/4 år) är ett geni, inte minst som medresenär; håller reda på karta, vägbeskrivning, var vi parkerat bilen, samt - viktigt! - hjälper till att samla ihop allt gepäck och kånka in och ut detsamma. Det är inte klokt vad mycket pinaler som krävs för en liten valputställning; kläder för alla eventualiteter, lunch för två- och fyrbenta, vattenskål, filt, utställningshalsband & koppel, stolar, kylhanddukar och så vatten, vatten... Dagen såg ut att bli solig och skapligt varm... Allt bars in av det flyhänta barnbarnet. Bravo! Motprestationen är en rejält tilltaget matsäck samt obegränsad skränmusik... Vi anlände alltså till Södertälje BK i en sky av rockvrål... Där fanns hur många bilar som helst och närmare 400 hundar. Oj!

Rasmus tyckte att SHOW är livet på en pinne! Bravo! en gång till, för han har aldrig varit med om något liknande...

Vi letade reda på en skuggig plats med utsikt över vår ring och i detta nu dök Rasmus syster upp med vidhängande matte! Stor lycka! Jag vet inte om syskonen kände igen varandra, men de blev iaf väldigt glada!

  Svedala Erna Sädesärla (Eira) ser ut som Rasmus fast feminin och med långsvans - samma vackra färger och trevliga, frimodiga temperament.

Efter en liten promenad och påminnelse om vad Rasmus lärt sig så var det dags att visa upp objektet i fråga. Domare Bo Wiberg har jag aldrig ställt ut för, han var en angenäm bekantskap med fint handlag och noggrann bedömningen. Det är underbart att ha en valp som i alla lägen är glad och framåt, älskar människor och hundar utan åtskillnad, samt är så pass välbyggd att han alltid går och står korrekt och inte har några knepigheter som man måste oroa sig att domaren ska hänga upp sig på...   Båda valparna fick Hp och sedermera blev Rasmus BIR och syster Eira BIM.

Resten av dagen tillbringades i trevligt sällskap med Eiras matte Sofia; vi berömde varandras valpar, valparnas mor Solveig (en fantastisk championtik som ägs av Sofia och som genomgående lämnat minst lika bra som sig själv, Solveig alltså) och inte minst Anita W, som tänkt ut och fött upp våra stjärnskott med så mycket omsorg!

En härlig dag med andra ord! Tack alla som var med!

--

 PS Nu håller vi tummarna för rasens verkliga stjärna Ch Skogsbygdens Nora Supernova, som vann gruppen i Ransäter och i detta nu tävlar om Best in Show!

Uppdat 17.45 Nora blev BIS-3! Grattis! Well done!